Helgläsning: Flera e-handlare på Svensk Handels varningslista

Och en e-handlare med etablerad verksamhet i Sverige har fått sitt företagsnamn kapat av utländska skojare.

Sedan långt tillbaka finns en varningslista över oseriösa företag som livnär sig på att lura och begå brott mot andra företag. Till en början  drevs projektet av Svenskt Näringsliv, men sedermera blev även Svensk Handel inblandade. Idag drivs listan av Svensk Handels säkerhetsavdelning, där Per Geijer är chef. 

- Varningslistan är en lista med företag som drar på sig väldigt mycket klagomål kring sina försäljningsmetoder. Ofta handlar det om distansförsäljning i någon form och listan finns till för att de drabbade ska kunna varna andra för att råka ut för samma sak, förklarar han för Ehandel.se.

Annons

150 bolag på listan

Listan är fullt tillgänglig för allmänheten via Svensk Handels hemsida och idag är runt 150 bolag listade. Men det är inte vem som helst som hamnar där.

- Vi gör en noggrann bedömning innan vi skriver upp ett företag. Vi måste kunna se ett mönster av oseriöst agerande. Dessutom är det bara om vi får klagomål direkt från de drabbade som vi kan börja utreda saken. Det finns en del företag som vill skicka in klagomål på sina konkurrenter och så vidare, men den typen av synpunkter tar vi inte emot. 

Efter att Svensk Handel uppmärksammats på ett bolag som många känt sig lurade av, börjar de undersöka företaget ifråga.

- Vi måste kunna se vart betalströmmarna går någonstans. Annars kan vi inte bevisa att företaget är oseriöst och då ska de inte vara på listan. Det får konsekvenser för dem som hamnar där, därför måste det bli rätt, säger Per Geijer.

Han betonar också att listan hela tiden uppdateras. Företag som läggs ner eller går i konkurs, tas exempelvis bort då de upphört med sin verksamhet.

- Vår förhoppning är givetvis alltid att företagaren ska byta spår och bli hederlig. Då försvinner man givetvis också från listan, tillägger Per Geijer.

När Ehandel.se går igenom listan hittar vi totalt fyra bolag som själva bedriver någon form av e-handel. Dessutom finns där ett antal företag som påstår sig erbjuda e-handelsrelaterade tjänster, som exempelvis mobilanpassade sidor och SEO-tjänster.

Säljer datorprogram - skickar bluffakturor

Samtliga företag utger sig för att sälja diverse datorprogram, exempelvis olika Adobe-program och Officepaketet. Sidorna är på engelska och priserna anges i euro.

Annons

Två av företagen, XpressOffice och Office Software Direct, är spanska bolag. Ett, VistaShop, har sitt säte i Slovenien och det fjärde, Officemaxonline, finns i Montenegro, där även flera andra företag på listan återfinns.

Mellan de två spanska bolagen förefaller det finnas en uppenbar koppling. Även om deras respektive fysiska adresser påstås gå till olika spanska städer, så är deras hemsidor näst intill identiska.

Skickade ut falska fakturor

Alla fyra bolagen har hamnat på listan eftersom de enligt Svensk Handel har skickat ut fakturor för påstått köpta datorprogram, som mottagarna dock menar är rena bluffakturor. En av fakturorna är på 975 amerikanska dollar och skickades ut i våras. En annan faktura kräver mottagaren på 850 euro.

En av e-handlarna verkar vara i full gång med att skicka ut falska fakturor och så sent som för någon vecka sedan inkom flera kommentarer på Svensk Handels hemsida från företagare som känt sig lurade.

- Vi fick en faktura som uppenbarligen är en fejkfaktura. Nedre arkivet! kommenterade företagaren saken.

- Kollade därefter med personalen på Svensk Handel och såg att det var en bluffaktura. Läste det finstilta med förstoringsglas för att se att det var ett erbjudande. Hoppas att ingen går på det här, skriver en annan.

Enligt Per Geijer är de som säljer produkter på nätet dock inte så vanligt förekommande bland de företag som Svensk Handel granskar för eventuell placering på listan. Istället är det företag som påstår sig sälja diverse digitala söktjänster eller som ringer och ska sälja produkter.

- Produktförsäljningen kan röra sig om allt från lysrör till kvittorullar, men ett och annat företag är just de här utländska bolagen som påstår att de säljer datorprogram. Gemensamt för deras offer är att alla känner sig lurade på något sätt, säger han.

E-handlare fick namnet kapat

En annan variant som vissa bedragare kör med är att helt enkelt kapa namnet på seriösa bolag och börja med sin egen oseriösa verksamhet under ett annat bolags varumärke.

Det hände den amerikansk-ägda kedjan Office Depot, som även har flera butiker i Sverige och en svensk näthandel där de säljer kontorsprodukter. Plötsligt började Office Depots namn figurera på fakturor där någon bara lagt till ett "store" under företagsloggan. Det hela visade sig vara organiserat av ett företag med rötter i Montenegro.

Samma sak tycks ha drabbat webbhotellet One, som fått sitt företagsnamn kapat både två och tre gånger av olika bluffmakare som sedan oblygt skickar ut fejkade fakturor med en liknande logga på.

Företag för e-handelstjänster på listan

Förutom namnkaparna på de fyra bolagen som själva driver egen e-handel, finns alltså också flera bolag som påstår sig erbjuda olika tjänster som många e-handlare kan tänkas ha nytta av. Bland dem finns företaget Vizibly, som placerades på listan så sent som i maj i år. Företaget påstår att de hjälper kunderna med att skapa mobilanpassade sidor och vänder sig öppet specifikt till e-handlare.

- Vizibly ger dig ett prisvärt alternativ oavsett om du är ny i e-handelsbranschen eller har en befintlig webbshop. Vi levererar en unik lösning som redan är anpassad för mobil och surfplatta. Vi kan även integrera din webbshop direkt på din företagssida på Facebook, skriver företaget bland annat på sin hemsida.

Men enligt Svensk Handel har Vizibly hamnat på varningslistan då organisationen fått klagomål från företagare som menar att de inte fått vad de betalat för.

- Vi vill uppmärksamma att vi erhållit klagomål. Klagomål som bland annat består i att företagare anser sig vilseledda av Vizibly då den tjänst som utlovats inte motsvarar det som faktureras, skriver Svensk Handel om företaget på sin hemsida.

Även Vizibly har fått ett antal kommentarer från företagare som påstår att de lurats av företaget bara nu under sommaren.

Kriminella gäng ligger bakom

Vilka är då de som ligger bakom företagen som hamnar på listan? Per Geijer menar att det ofta finns någon längst upp i toppen som tjänar stora pengar på konceptet.

- Från början ser det ofta ganska traditionellt ut. Antingen går spåren till en enskild firma eller till något aktiebolag. Men bakom frontpersonerna runt bluffakturorna finns det ganska tungt kriminella. Det är inte dem man möter, men de finns där bakom och tjänar rätt stora pengar. 

Han säger att bara i Sverige så omfattar bluffakturorna varje år miljardbelopp. Det har dock gjorts försök att röja upp i träsket, inte minst för några år sedan då Malmöpolisen tillsatte en grupp som jobbade bara med bluffakturorna. Deras arbete lyckades till slut störa ut nätverken bakom bedrägerierna.

"Handlarna själva som måste sätta stopp"

Per Geijer menar dock att det i längden är polis och åklagare som kommer att stoppa skojarna, utan handlarna själva. En del handlare är rädda att få betalningsanmärkningar om de inte betalar, men den som bestrider behöver nästan aldrig betala något eftersom de som skickat fakturorna ytterst sällan tar seriösa företag till domstol.

- Handlarna behöver egentligen inte vara rädda för de här ligorna, för de är inte intresserade av att sätta dit en av 400 som de fakturerar. Men de här verksamheterna finns för att någon tjänar på det och ända sättet att sätta stopp för dem är att de som utsätts slutar att betala. Som företagare måste man också ta sitt ansvar som företagare och läsa igenom papper innan man skriver på och lyssna på vad försäljarna faktiskt säger. Det är handlarna själva som måste sätta stopp för detta, påpekar han.

Vad ska man göra om man som företagare får en bluffaktura?

- Man måste bestrida fakturan och spara bestridandet, så att man kan visa upp det senare. Det finns en guide på vår hemsida där man kan klippa och klistra. Gör man det så har blufföretagen oftast inget case hos tingsrätten.

Ehandel.se har sökt de namngivna företagen i artikeln för en kommentar.

Annons