Enligt en undersökningen baserad på kreditupplysningsföretaget UC:s spärrtjänst drabbades 65 000 svenskar av identitetsstölder under 2012. Det vanligaste brottet när det gäller id-kapningar är att förövaren beställer varor på nätet i den utsattes namn.
Det är också vanligt att bedragaren beställer telefonabonnemang, bank- eller kreditkort och lån. Sammanlagt blev blev de drabbade bestulna på 2,7 miljarder kronor.
– Identitetsstölder ökar kraftigt både när det gäller polisanmälningar och inkomna ärenden till oss på UC. Det är en mycket kraftig ökning, säger Roland Sigbladh marknadschef på Upplysningscentralen UC.
Beloppet den id-kapade blir av med varierar. Snittet ligger på mellan 40 000 och 60 000 kronor, men 14 procent blir av med över 100 000 kronor. Och enligt polisen kan antalet svenskar som drabbas lågt räknat då mörkerantalet är stort.
Kostnader även för samhället
Men det är inte bara de som drabbas som förlorar pengar, även för samhället blir kostnaderna stora. Samhällskostnaden för id-kapningarna ligger på två till tre gånger målsägandenas förluster, alltså uppemot 10 miljarder kronor per år.
– Id-kapningar är i dag det vanligaste bedrägeribrottet, på andra plats kommer så kallade bluffakturor och på tredje plats Internetbedrägerier. Det är väldigt attraktivt att begå bedrägerier, det är mer pengar, mindre upptäcktsrisk och lägre straff, säger Anders Olofsson på Stockholmspolisens bedrägerirotel.
Sedan tidigare har EU sagt att man ska ta krafttag mot den organiserade brottsligheten på nätet. Och även den svenska polisen säger sig jobba vidare med att skärpa kraven och höja standarden på identifiering vid avtals-, affärstransaktioner, varuutlämning samt uppgiftsändringar till myndigheter.
– Samhället måste bli bättre på att kontrollera identiteter vid tecknande av avtal, krediter och liknande, myndigheter tex måste styrka identiteten ordentligt när människor gör adressändringar och anmälningar till bolagsverk och liknande, säger Anders Olofsson.
Källa: SVT, Polisen Bedrägeri
