Mörka moln drar in över fakturabetalningar på nätet. Del 1

Den 23 november 2006 skickade Ratsit.se ut ett pressmeddelande. De berättade att man nu, för första gången helt anonymt på nätet, kunde kontrollera vad ens grannar och vänner tjänade. Detta också utan att den omfrågade fick veta om att någon begärt att ta del av informationen. De första dagarna fick tjänsten mellan 600- till 800.000 besökare om dygnet och servrarna klarar inte av trycket. 

Elden som skulle starta det största hotet mot fakturabetalningar på nätet hade nu tänts.

Kryphålet öppnar upp databaserna

Kreditupplysningslagens syfte är bland annat att skydda de registrerades personliga integritet och uppgifter om privatpersoner får bara lämnas ut om det finns ett legitimt behov. Legitima behov är exempelvis kreditprövning och i dessa fall ska personen som är omfrågad få en kopia av upplysningen för att kunna kontrollera att den är korrekt. (Datainspektionen)

Genom att Ratsit och deras konkurrenter registrerar sig som en publikation med en ansvarig utgivare kringgår de personuppgiftslagen och även kreditupplysningslagen. Lagen säger nämligen att man ej behöver lämna information till den omfrågade personen om offentliggörandet sker på ett sådant sätt som avses i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta innebär att Ratsit helt enkelt publicerar uppgifterna som en tidning eller publikation istället för som ett kreditupplysningsbolag och då gäller yttrandefrihetsgrundlagen och ej kreditupplysningslagen.

Företagen som förser Ratsit med informationen tjänar bra med pengar genom att agera i en gråzon. De är nämligen inte de som publicerar uppgifterna utan de lämnar ut dem och strider i vissa av fallen mot kravet på att det föreligger ett legitimt behov. Det är nämligen svårt att argumentera det legitima behovet av att granska sina grannars inkomster, men genom att ej ta reda på eller ta hänsyn till hur uppgifterna används så frisäger sig kreditbolagen ansvaret för detta.

Det stora intresset från allmänheten gör att fler aktörer inser att det finns stora pengar att tjäna på att kringgå kreditupplysningslagen och nya sidor poppar upp som svampar i skogen. Bland annat Notara.se, Smsupplysning.se och Inkomst.se för att nämna några.

Den elfte juni träder dock en branschöverenskommelse mellan sex av de bolag som förser bland annat Ratsit med sin data i kraft.

"Ingen av oss kommer att sälja nya uppgifter till Ratsit efter den 11 juni om de fortsätter att bedriva sin verksamhet som i dag,", sade Mikael Eklund, inköpschef på Upplysningscentralen UC AB och samordnare för branschöverenskommelsen till di.se.

Alla kreditupplysningsbolag är dock inte med på denna överenskommelse och bland annat Notara.se är en av de tjänster som fortsätter att sälja information om privatpersoner utan att skicka omfrågandekopior.

Kreditupplysningsbolaget Business Check AB som förser Notara med uppgifterna agerar fortfarande i en gråzon, men nu även i strid med branschens egna överenskommelse. Ratsit inser också värdet i att jobba med Business Check AB och välkomnar de som leverantör.

Ett år efter branschöverenskommelsen beslutar dock Datainspektionen att Business Check AB strider mot Kreditupplysningslagen genom sitt utlämnande av uppgifter om privatpersoner på webbplatserna Notara.se och Ratsit.se. (Källa Datainspektionen) och uppmanar dem att genast upphöra med detta.

I februari 2009 har Skatteverket fått nog. De tycker det är fel att offentlighetsprincipen gör det möjligt att missbruka privatpersoners rätt till integritet och de publicerar ett debattinlägg i Dagens Nyheter där Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand skriver:

"Vår gamla offentlighetsprincip och ny teknik har gjort detta missbruk möjligt. Därför hemställer vi nu hos regeringen att utreda hur utlämnanden av uppgifter om enskilda ur skatteverkets register kan begränsas. Vi vill inte inskränka den grundlagsstadgade offentlighetsprincipen genom att sekretessbelägga taxeringsuppgifter. Men massutlämnande av integritetskränkande uppgifter kan förhindras om den enskilde själv kan få ett ord med i laget om hans eller hennes uppgifter ska lämnas ut"

Källa Dagens Nyheter

Debatten är nu igång och det politiska spelet om den personliga integriteten börjar.

Branschen som helhet har hela tiden förutsett åt vilket håll kreditupplysningar på nätet kan gå om man ej hanterar datan och förtroendet från Skatteverket och såklart folket med varsamhet. Många valde därför att ej sälja information till aktörer som de ansåg skulle kunna bidra till den negativa utveckling. Vissa valde dock att tjäna pengar på det ingen annan ville befatta sig med och bortsåg ifrån de möjliga konsekvenserna. Idag är det, som tidigare bara var ett scenario, på väg att bli verklighet.

Den 11:e mars 2009 överlämnas proposition 2009/10:151 (Länk till propositionen) till Riksdagen från Regeringen. Propositionens titel är "Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning".

Propositionen innebär en förändring av kreditupplysningslagen med syfte att täppa till det lagliga kryphål som tidigare nämnts.

Det ska ej längre bli möjligt att göra kreditupplysningar på privatpersoner utan att lämna information om detta till den som blivit omfrågad.

Det ska också krävas att beställaren av upplysningen ska ha ett legitimt behov av informationen vilket innebär slutet för att spionera på sina grannar utan deras vetskap.

Den 16:e juni i år, alltså om lite mer än en månad, debatteras propositionen i Riksdagen och man kan även komma att fatta ett beslut i frågan. Skulle man välja att bifalla propositionen som den ser ut idag skulle det i praktiken innebära att faktureringsbolag såsom Klarna och Svea ej kan genomföra kreditupplysningar på e-handlares kunder utan att skicka en omfrågandekopia till den potentiella kunden.

1. Ökade kostnader för faktureringsbolaget, vilket kommer drabba e-handlaren i form av högre avgifter per köp.
2. Eventuellt skulle det även kunna innebära kostnader för nekade köp eftersom att faktureringsbolaget nu får en mycket mer påtaglig kostnad för dessa också avseende utskick, porto och kundtjänst
3. E-handlande personer som handlar på faktura kommer bli överösta med omfrågandekopior från UC, Klarna, Svea, Creditsafe och alla andra bolag som hanterar kreditupplysningar för e-handlare. Detta kommer innebära ett motstånd från kunderna att välja fakturering på nätet, det är ingen som tycker om att få en omfrågandekopia hem eller hur, och hur ställer man sig då till att få 10 i månaden?

De faktureringsbolag vi hittills talat med är medvetna om problemen som kan uppstå om omröstningen skulle gå igenom, men de är även beredda om så skulle ske.

Hur faktureringsbolagen hanterar en eventuell lagändring och vad det kommer innebära för oss e-handlare kommer vi att diskutera mer i detalj i en kommande artikel.

Kommentarer

Gurra skrev den: 2010-05-05 13:49 Priset för fakturaköpet lär väl inte blir mer än ett par kronor mer än tidigare så det kan e-handlarna ta ut från kunden utan problem. Förstår inte heller varför en kund skulle få 10 omfrågandekopior annat än om dom gör 10 fakturaköp per månad och hur många gör det ? Självklart ska den personliga integriteten gå i första hand, om du tycker att du har rätt att kolla upp hur mycket grannarna tjänar så har grannarna även rätt att få veta att du har kollat upp det, för du har väl inget att dölja när du snokar ?

Dan Nilsson skrev den: 2010-05-05 14:01 Jag tycker lagförslaget är rätt vettigt, men det drabbar e-handlare och kreditupplysningsbolag på ett onödigt sätt i jakten på att stoppa nyfikna grannar. Det känns onödigt. Sedan så var 10 omfrågandekopior bara ett exempel. Den normala personen får kanske 1-2 om året nu, men jag kan lova att den genomsnittliga konsumenten gör fler köp än så om året på nätet och då är man oftast inte medveten om att det faktiskt sker en kreditupplysning i samband med köp, på det sätt man blir upplyst när man tecknar mobilabb eller köper en tv på avbetalning på Siba. Små förändringar och kostnader leder ofta till större effekter än man kan tro. Titta exempelvis bara på 3D-secure och Verified by visa och hur de påverkar kortköpen på nätet.

Magnus A skrev den: 2010-05-05 14:18 Det blir inga högar med omfrågandekopior. Köper man via t ex Klarna så har de ett eget kundregister som de kollar i och behöver inte släppa iväg en kreditupplysning från ett utomstående företag förrän säg, en gång varannan- var tredje månad. De behöver egentligen inte ta upplysningar annat än på nya kunder och på kunder som handlar väldigt sällan, utan märker själva långt innan fogden när kunderna får betalningsproblem och inte ska få handla på kredit mera.

Dan Nilsson skrev den: 2010-05-05 14:45 Magnus A: vi kommer gå in på bland annat just det i nästa del av artikeln faktiskt!

Martin skrev den: 2010-05-05 18:20 Finns det något i lagen som säger att kopian måste skickas på papper med snigelposten? Låt kunden logga in med bank-id (eller det nationella e-id:t som aldrig kommer) och skriv ut uppgifterna på kundens skärm. Då har man även en juridiskt bindande beställning från kunden. Man behöver inte alltid göra saker krångligare än vad de är!

Joppe skrev den: 2010-05-05 18:59 Precis vad jag tänkte på när jag läste artikeln. Man kan väl även modernisera förfarandet med utskick av omfrågandekopia, skicka den via mail.

Martin skrev den: 2010-05-05 20:17 Problemet med att skicka kopian via mail är att du måste ha ett centralt register med personnr vs mailadresser. Finns inte det har man ju uppfunnit ett gratis Ratsit, skriv din egen e-postadress och någon annans personnr :-)

Dan Nilsson skrev den: 2010-05-05 20:50 Något säger mig att digitala utskick är något som Datainspektionen osv tycker är ganska läskiga. :)

Bob skrev den: 2010-06-04 08:56 Skulle man inte kunna ha med i villkoren att ingen omfrågandekopia skickas ut? Går kunden med på det så är det väl inga problem? Det stoppar snokande grannar och försvårar inte för oss ehandlare.

Dan skrev den: 2010-06-04 09:58 Bob, det bryter mot lagen och den är inte dispositiv.

Kommentera denna artikel

Registrera dig här (gratis) eller logga in på befintligt konto.