För ungefär en månad sedan kom beskedet; Svensk Handel och Handelsanställdas förbund var överens om att införa så kallade etableringsjobb i handeln. Parterna hade tecknat en principöverenskommelse, som bland annat syftade till att ge nyanlända en bättre chans att ta sig in på arbetsmarknaden.
Förhandlar med regeringen
Enligt ett pressmeddelande från Svensk Handel skulle etableringsanställningarna utgöras av visstidsanställningar på två år, och lönen (arbetsgivarens kostnad) skulle vara 8 000 kronor. Resten av ersättningen till den anställde skulle utgöras av bidrag från staten - som betalas direkt till den anställde - och efter två år var anställningarna tänkta att övergå till tillsvidareanställningar.
- Handeln är en stor arbetsgivare som kan bidra till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får ett arbete. Integrationen på arbetsmarknaden behöver öka och överenskommelsen ger företagen i handeln mer rimliga förutsättningar att anställa dessa grupper, sade Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel, i ett pressmeddelande i samband med att nyheten släpptes.
Vi tog kontakt med Tomas Undin och Svensk Handel för att få mer information om den nya anställningsformen. Efter ett par veckors väntetid får vi förklarat för oss att det just nu pågår förhandlingar med regeringen i ärendet, och att det alltså ännu inte är fritt fram för till exempel e-handlare att anställa nyanlända personer enligt de nya reglerna.
- Det är ett förhållandevis omfattande arbete som säkert kommer att kräva författningsändringar. De bedömningar som görs i detta läge är att den tidigaste tidpunkt vi kan ha ett system på plats är först om cirka ett år. Några etableringsanställningar enligt vad vi nu enats om kommer inte kunna ske innan dess, skriver Tomas Undin i ett mejl till Ehandel.se.
Kommer på sikt gälla alla
Om den nya anställningsformen blir verklighet, kommer den på sikt att gälla både företagen med kollektivavtal och de utan, tror Tomas Undin.
- Eftersom vi (parterna på arbetsmarknaden) bara kan företräda våra medlemmar, på ömse sida, är vår överenskommelse inriktad på företag med kollektivavtal. Det är väl ingen vågad gissning att regeringen kommer vilja att bolag som inte är kollektivavtalsbundna bidrar i den mycket stora utmaningen att etablera den vida krets av personer som kommit till Sverige på arbetsmarknaden, skriver han.
Vad krävs för att det ska räknas som att man "nyligen har kommit till Sverige", alternativt har "särskilda behov av en sådan anställning"?
- Definitionen av vilka som kommer att kunna omfattas är en av de frågor som staten kommer ha störst intresse av att vara med och bestämma eftersom det hela bygger på att staten står för bidrag till individerna och utbildningsinsatser.
"Positiv respons från företagen"
Utöver nyanlända är även personer som varit utan arbete en längre tid tänkta att kunna ta del av det nya upplägget. Det innebär alltså att till exempel e-handlare får en ganska stor målgrupp att anställa från, för en kostnad på 8 000 kronor i månaden.
Hur ser ni på risken för lönedumpning?
- Det är en frågeställning som främst intresserar de fackliga organisationerna.
Har ni fått någon respons från e-handlare angående förslaget?
- Den respons vi fått från företagen är positiv. Med några få undantag finns en insikt om att vi inte kan ha en så stor grupp människor stående vid sidan av.
Enligt Svensk Handel står handeln för 11 procent av jobben i Sverige.
