Veckans spaning – Ett litet tredimensionellt paradigmskifte är i antågande

Ni har säkert alla hört om 3d-skrivarna. Maskiner som kan framställa diverse plastdetaljer med hög precision utifrån ritningar. Ritningar som kan skapas utifrån foton och bilder, och som det redan finns mängder att ta hem från sajter på nätet att använda rakt av eller modifiera. Skrivarna är ännu för dyra för att vara allas egendom, men det börjar röra på sig. Om några år är det ingen stor investering för ett hushåll att köpa en 3d-skrivare längre.

Då kommer det plötsligt att finnas en liten plastfabrik i vart och vartannat hushåll, vilket gör att deras vilja att köpa föremål som de enkelt kan göra själva minskar drastiskt. Handdukshängare i badrummet kan man ”skriva” ut en ny varje gång man byter färg på handduken, så att den matchar. Någon som vill försöka sälja sådana då? Handtag till garderober och köksluckor då? Legobitar? Vardagssmycken? Plastdetaljer som håller fast något i bilen?

Är det någon som tror att designade grejer inte kommer att privatkopieras hej vilt?

Det finns anledning att tro att vi får se mycket mer byggsatser. Vi köper elektroniken som finns i en streckkodsläsare, men designar sedan höljet själv och ser till att handtaget är format efter vår hand innan vi skruvar ihop det. Ritningar att utgå från så att alla skruvhål blir rätt tillhandahålls av leverantörren till elektroniksatsen.

Vi kommer att förvandlas till barn som leker med Meccano eller Lego när vi åter börjar leta ritningar på saker vi behöver, och sedan modifierar så att de blir precis som vi vill ha dem. Massor av saker kommer få vår personliga design, men grundat på någon smart ursprungsdesign. Man kan t.ex. göra sina egna knappar till strömbrytarna i våra hus. Kommer det finnas två hus med identiska strömbrytare om 15-20år? Kommer det säljas någon enda gråvit fyrkantig standardbrytare då?

Naturligtvis kommer skrivarna att kunna laddas med olika plaster som håller för värme, eller som är formbara, tål kyla och i alla regnbågens färger. Det kommer inte längre frågas efter vart man köpt den fräcka kaffemuggen man har på jobbet, utan om man kan få ritningen till den.

Behovet av förbrukning till dessa skrivare kommer att bli enormt när produktionen från massor av fabriker runt om i världen skall utföras i hemmen.

Fundera en vända över vad det här betyder för den verksamhet du bedriver idag, om det finns förutsättningar för att den finns kvar om något decennium, och hur du växlar in på det nya.

¶ Posted 17 maj 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (2) °

Veckans spaning – Ett Första Maj-tal från en Ehandlare

Kamrater, det är en ära att få stå här och tala inför er och känna den friska medvinden i ryggen för den handel som sker via Internet. Den är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Den är ett kvitto på att konsumenterna tröttnat på långa söndagspromenader i köpcentrumets larm och trängsel, att de tröttnat på att stå och köa en halvtimme för att få en parkeringsplats och att de tröttnat på galleriornas snarlika utformning av identiska butiker med likformat produktutbud.

Ehandeln får människors livspussel att stämma överens med de tankar man själv har om hur livet skall se ut. Ehandeln ger alla människor möjlighet att köpa det de vill ha, och inte vad den lokala handlaren tänkt att kunderna skall ha. Ehandeln ger människor frihet.

Den friheten är inte begränsad till stressade konsumenter i storstäder som jobbar intensivt. Friheten finns också för den som bor avsides att beställa de varor man annars fått åka långt för att köpa in. Friheten finns för både stora och små företag att saluföra sina produkter över hela världen.

Det här har gjort att Ehandeln växer snabbare än skattesubventionerade byggföretag och restauranger. Det här har redan skapat många tusen arbetstillfällen i Sverige, och kommande år kommer många tusen ytterligare jobb att skapas.

Det kunde ha varit fler jobb som skapats. Vi skulle kunnat ha transportföretag som sett en affärsidé i att svenska ehandelsföretag växer ut i världen. Transportföretag som sett till att priset för ett paket till München från Bygdsiljum är samma pris som man betalar från München till Bygdsiljum. Så är det inte idag, och en röst på ehandlarpartiet i nästa val är en röst på att statens eget postföretag får tydliga ägardirektiv att skapa en internationellt konkurrenskraftig avgiftsstruktur på utrikes försändelser.

Det kunde också varit fler svenska arbetstillfällen om tullen haft resurser att driva in moms och tull för varor som beställts från utlandet. Idag passerar dagligen tusentals försändelser från utlandet våra gränser med varor från när och fjärran. Tullen letar efter narkotika, mediciner, dopingpreparat och andra farliga saker. De erkänner dock utan omsvep att det här med att driva in moms och tull från privatpersoner är något de inte hinner med så ofta. Att den elektronik som förs in är säker att använda saknas det helt resurser för. Att leksaker och kläder inte innehåller fullt av cancerframkallande kemikalier är det sällan eller aldrig någon diskussion om. En röst på ehandlarpartiet i nästa val är en röst på att tullen skall tillföras resurser så att de klarar av att upprätthålla den svenska lagstiftningen för skatter, för säkerhet och för miljön.

Trots att EU är en gemensam marknad så finns det kvar betydande handelshinder mellan de olika länderna. Det är inte bara momssatserna som är väsentligt olika, utan också proceduren med att betala moms till respektive lands skattemyndighet är onödigt krånglig. Konsumentlagstiftningen harmoniserar föga, och många länder har helt olika regler för hur vissa produkter får saluföras. EU borde kunna få till en mycket mer enhetlig lagstiftning på de här områdena. Skattesatserna och reglerna för olika momssatser borde kunna harmoniseras, och man borde kunna redovisa och betala in andra länders moms via sitt nationella Skatteverk. En röst på ehandlarpartiet i nästa val är en röst på att de här frågorna kommer upp på dagordningen.

Kamrater, vår framgång ställer också krav på oss. Krav på att vi skall vara schyssta arbetsgivare för våra anställda. Att arbetsmiljön är sådan att man kan jobba tills man går i pension en dag, och att arbetsuppgifterna görs så roliga och intressanta att de smarta tänkande människorna söker sig till vår bransch. Det är så vi kommer utvecklas framöver, vare sig det handlar om lagerpersonal eller personal som är ansvarig för marknadsföringen. Klarar vi av att förknippas med det goda arbetet istället för slavliknande förhållanden så kommer konsumenterna förr eller senare att belöna oss för det.

Kamrater, det hade varit roligt att presentera en opinionsundersökning där ehandlarpartiet hade stora framgångar bland väljarsympatierna. Tyvärr finns det ingen sådan att tillgå. De partier som sitter i Riksdagen tycker ehandel är oviktigt. De ser inte alla arbetstillfällen som skapats. De ser inte att det är en ung och modern bransch med massor av människor som fötts runt om i världen som ryms här. De förstår inte att en mycket stor del av alla företag som startas är ehandelsföretag. De begriper inte att handel är något som byggt rikedom och välfärd i tusentals år, och att det gäller att hänga på tåget. De ser inte friheten som ehandeln skapar, de ser inte skatteintäkterna som flödar in från en hysteriskt växande bransch och de ser inte att detta klaras av utan gigantiska skattesubventioner. Därför är det av yttersta vikt att vi berättar för alla politiker vi ser att vi finns, vad vi gör och hur vi kan vara lösningen på en hel del problem som de dras med. Något parti borde vilja bli ehandlarnas parti.

Kamrater, tack för ordet!

¶ Posted 01 maj 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (4) °

Veckans spaning – Det är skillnad på lågpris och lågpris

Några av Sveriges mest framgångsrika företag har en mycket tydlig lågprisprofil. IKEA, Jula, Rusta, Biltema, Ö&B och många fler. De växer snabbt, de gör goda vinster trots tillväxten och de använder priset som främsta argument till att man skall handla hos dem. Samtidigt vet vi alla att det är svårt att vara billig på grejerna, och ändå göra vinst. Det verkar helt enkelt vara skillnad på lågpris och lågpris.

De framgångsrika lågpriskedjorna använder flera smarta metoder för att lyckas.

De har rätt kvalitet på grejerna för dagens konsumtionssamhälle. Föreställ er Knut Knutsson i Antikrundan när han står och betraktar ett gammalt skrivbord som tillverkats under 1700-talet. Det utsökta hantverket som gör att möbeln finns kvar idag, 250 år senare gör honom lyrisk. Tänk er nu framtidens Knut Knutsson som står i Antikrundan om ytterligare 250 år och betraktar ett skrivbord från vår tid, byggd i folierad spånskiva. Förmodligen är det de närmast arkeologiska resterna som finns kvar av det som han får betrakta då. Men dessa enkla billiga möbler är funktionella för vår tid där vi ändå inte vill dö med samma möbler i huset som man köpte när man gifte sig 40-50 år tidigare. Och IKEA, Jysk och de andra tjänar bra med pengar på att vi förnyar våra hem med jämna mellanrum.

Man säljer heller inte så mycket kända varumärken, eftersom det inte går att vara billig och tjäna pengar på dem. Istället är det egna varumärken, eller varor från mindre och slimmade importföretag som fyller upp hyllorna. Man bygger bara ett varumärke, sitt eget. Det är dyrt nog.

Man ligger inte med sina varuhus i dyra citylägen. Istället har man byggt upp alla dessa handelsområden utanför städerna nästan helt själv. Idag får man marken av kommunerna när man vill etablera sig. Kommunen detaljplanerar efter deras instruktioner, samt anlägger vägar och infrastruktur och tycker ändå att de är en vinnare när lågpriskedjorna vill etablera sig i deras stad. Det ger jobb och det ger affärer, för kunderna kommer till det nya, och billiga.

De här tre punkterna låter kanske inte så märkvärdiga, men de ger en enorm handlingsfrihet för kedjorna över viktiga processer och strategiska beslut.

De är inte marknadsledande som försöker sätta modet. De kan satsa på säkra kort och behöver inte riskera några överlager. De kan också bestämma antal de köper in själva, när det skall levereras och fördelningen av storlekar och färger. Alla som jobbat med stora och kaxiga varumärken vet att det här brukar vara en ofta förekommande konflikt när populära produkter inte kan levereras, utan att man hjälper till att sälja rosa foppatofflor i storlek 47,5 som man råkat tillverka för många av.

De äger varumärket, och kan gå till vem som helst och fråga vad det kostar att få det tillverkat där. Det ger låga inköpspriser. De kan sätta vilka priser ut mot kund de vill. Konsumenten har svårt att jämföra priset rakt av när det är olika fabrikat på sakerna. Det finns heller ingen upprörd leverantör som högljutt protesterar mot att man inte följer någon vansinnig prispolicy. En ytterligare fördel är att de inte har en massa konsulenter och representanter som ränner runt i varuhusen och har synpunkter på hur varorna exponeras, eller krav på att ta in hela sortiment för att komma åt en åtråvärd vara.

Eftersom de är åtminstone en del av huvudattraktionen i handelsområdet där de ligger så bestämmer de själva över öppettiderna. De anlägger så många parkeringsplatser som behövs, utan skyhöga parkeringsavgifter eller extremt petiga lapplisor. De behöver inte oroa sig för att någon klåfingrig politiker enkelriktar trafiken utanför, eller gräver upp gatan under sex månader för att lägga ned lite rör. Demonstrationståg, stadsfester och andra evenemang som inte gynnar försäljningen slipper man också när man håller sig utanför stadskärnorna.

Inom E-handeln har vi tyvärr tagit med oss en del ”dumheter” från den traditionella butikshandeln. Inte minst har vi gjort väldigt omfattande partnerkedjor där det är många som skall leva på ehandeln. Vi har heller inte sett så många egna varumärken ännu, men det börjar röra på sig. De som kommit längst är de gamla postorderrävarna, medan de många nya ehandelsföretagen endast säljer välkända brands. Det tror jag är en stor anledning till att vinsterna bland ehandelsföretag är pressade. Man konkurrerar om att sälja saker med lägsta möjliga marginal istället för att sälja saker så billigt som möjligt, med bibehållen marginal.

¶ Posted 19 april 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (6) °

Veckans spaning – Är du inkluderande, eller exkluderad?

Samhällstrender är långa, och ända sedan 1980-talet har pendeln i samhället varit att man skall exkludera människor från gemenskapen av olika anledningar. Så har det varit förr i samhället, och de tankar som rådde på 1970-talet i Sverige var nog för mycket åt andra hållet.

Förutom fel kön, fel hudfärg, fel sexuell läggning eller tro på fel gud, som har varit rätt så vanliga skäl genom alla tider att exkludera, så skickar vi idag systematiskt ut människor av andra anledningar. Våra socialförsäkringar är det numera ett privilegium att få ta del av, och tar man del av dem är deltagandet ytterst reglerat. Allt i syfte att exkludera personer eller hela grupper.

Inkluderande handlar inte om någon slags absolut jämställdhet, utan om att få med alla in i något som en majoritet redan har tillgång till. Det är inget socialistiskt önsketänkande, utan mer en omtanke om sina medmänniskor. Närande och tärande är begrepp som fått fäste, media fylls av reportage om vad alla åldringar kostar, man pratar om åldringsboomen men också vabbande, sjukskrivningar, arbetslöshet och förtidspensioner. Hela tiden med undertonen att en vabbande förälder som är hemma och torkar spyor efter sitt kräksjuka barn skulle vara mindre värd än den som driver en manikyrsalong, är statssekreterare åt regeringen, jobbar i gruvan i Malmfälten eller kanske handlägger VAB-ansökningar på försäkringskassan.

Även om man i många fall är välvillig och säger sig eftersträva inkludering så blir effekten i ett samhälle som tänker exkludering den omvända. Valfrihet att välja skola har lett till västvärldens mest segregerade skolor. Valfrihet i vården har lett till att ju högre social status man har, desto mer modern vård får man. En totalt reglerad bostadsmarknad för att alla skall ha rätt till bostäder har lett till att de med sämst social status klumpats ihop i snart 50år gamla miljonprogramshus som inte sett renoveringar på många år.

De senaste valen har i hög grad handlat om ordet utanförskap. De borgerliga politikerna har lyckats kidnappa ordet utanförskap och definierat gränsen för det till ett jobb. Inte rätt till inkomst. De andra står mest och sparkar på grästuvor och tänker ”sjuttsingen också, vad skall vi göra nu?”. Patetiskt, och inte särskilt bra för vårt land.

Vad har nu detta med ehandel att göra tänker du? Jo, eftersom exkludering är en trend i samhället så finns den också inom ehandeln. Vi ställer exkluderande krav på våra kunder. Det finns ebutiker som slår bakut om man försöker besöka den med en för gammal webbrowser. Sedan fortsätter vi med exkluderande krav på att man måste ha en mailadress för att kunna beställa, man måste ha en mobiltelefon så att man kan SMS-aviseras, man måste ha ett kontokort för att betala eller i alla fall en internetbank. Man måste ha en legitimation för att hämta ut ett paket. De allra flesta människor har detta, men inte alla. Med varje exkluderande krav skickas någon procent ut i utanförskapet, utanför ditt kundregister. De får inte bidra till ditt välstånd, de får inte bli lyckliga med en produkt från dig.

Ibland har exkluderandet ekonomisk bakgrund, och det är OK för ett privat företag (men knappast för en stat) att göra sådana avvägningar, men inte sällan handlar det om okunskap. Det är inne att ställa krav, och livet blir så mycket lättare om man ställer kraven istället för att försöka leva upp till dem. Så vi ställer krav på att man skall skapa konton för att få handla och på att man skall tyda suddiga bilder med konstiga ord för att ställa en enkel kundtjänstfråga. Vi kopierar produktbeskrivningar på engelska i tron om att alla förstår det och vi skriver krångliga köpvillkor som vi inte själva klarar av att förklara.

Ibland så utgår vi från att kunden ser samma saker som vi ser på vår 23”-skärm framför oss på skrivbordet. Där, i upplösningen 1920×1080 är alla pilar och knappar glasklara att tyda. När kunden sedan går in med en 15”-skärm i uppläsningen 1024×800 faller en massa grafik ifrån, och den som på en iPad försöker beställa tycker det mesta ser ganska rörigt ut.

Jag är inget helgon själv i den här frågan. Jag har säkert förpassat många kunder ut till utanförskapet, men jag avser att göra bot och bättring i frågan. Jag trivs bättre i ett inkluderande samhälle och tror att vägen till ehandelns tillväxt ligger i att ALLA kan handla av oss.

¶ Posted 21 mars 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (6) °

Veckans spaning – Om små ehandlares ökenvandring

Det uppstod en debatt på Twitter i veckan om huruvida det går bra för ehandlare eller inte. 140 tecken är lite för knappt att utveckla sina tankar på, så jag plitade ned det här inlägget istället. Att ehandeln tar marknadsandelar och ökar mycket visar alla mätningar, men det finns en del tecken som tyder på att det inte är alla som växer.

Min åsikt är att för många av de små så handlar det om en ökenvandring. Det är de stora som växer, och de har dessutom den dåliga smaken att växa utan vinst. Det är inte bara Cdon som gick dåligt förra året. Kika på vilka resultat som de större ehandelsföretagen har. Det är mycket röda siffror även om det naturligtvis finns väldigt välmående företag också. Jag vill ändå dra slutsatsen att tillväxten som sker i ehandeln genereras till priset av att det inte blir någon vinst. Man köper över konsumenterna från sitt lördagsnöje i köpcentrumet till att beställa hemma i soffan istället.

Enligt ebarometern så omsatte varuförsäljningen i svensk Ehandel under förra årer 31,6Mdr. Det finns åtminstone 10.000 ebutiker i Sverige som har sina huvudsakliga intäkter från ehandeln. Då är snittomsättningen 3,16Mkr, och precis som en del är väldigt mycket större är det ett stort numerärt antal som har långt kvar upp till det snittet.

Det stora antalet ebutiker tyder på att det finns en rejäl överetablering av butiker som säljer i princip samma saker. Det finns t.ex. massor av butiker som säljer barnkläder, eftersom många föräldrar tycker att de stylar sina barn bäst i hela världen. Likaså finns det fler heminredningsbutiker än någon kan hålla ordning på, alla drivs av människor som tycker att deras smak är den bästa världen har skådat. Datorintresserade som driver ebutiker med hemelektronik är det gott om, liksom hästintresserade tjejer som prompt skall sälja ridgrejer i en ebutik. På liknande sätt finns det rätt många butiker för djurtillbehör, sportfiske, kläder, smink, matredskap, sexlexsaker och vad det nu är.

Det finns helt enkelt för många ebutiker för att man skall kunna få en vettig marknadsandel om man inte är mycket duktig. Eftersom många butiker startats med utgångspunkt från att man är extraordinärt duktig på sortimentet man säljer, så kan vi anta att det kanske finns en del brister i kunskapen att driva ehandel (som egentligen inte skiljer sig från vanlig handel). Det är mycket svårt att få lönsamhet i en fysisk handel med mindre än 4-5Mkr i omsättning, och precis detsamma gäller ehandeln.

Under 2012 har dessutom många stora företag som tidigare mest haft butiksförsäljning kommit igång med sin Ehandel. Nu kommer de med en rejält genomtänkt (nåja) multichannelsatsning och har ett välkänt varumärke i ryggen. Under 2013 kommer säkert fler ut på banan och spetsar till konkurrensen om kunderna ännu mera.

Den stenhårda konkurrensen leder till flera saker. Främst märks att de verkliga bruttomarginalerna är små. Även om det ser bra ut i kalkylarket med de ordinarie priserna så blir det gärna rabattkoder till alla gillare på t.ex. facebook, reor av grejer som inte sålt och fraktfrittkampanjer för att försöka hävda sig och locka kunderna till köp. Och även om man stolt deklarerat att man inte tänker sänka sig ned under 30-marginal när man satt i möte med banken för att få den nödvändiga krediten så finns det inga val om konkurrenterna nöjer sig med 20-marginal.

Att hitta kunder är också dyrt. När det är 500 butiker som slåss om samma sökord tar Google och andra trafikdrivande sajter bra betalt. Vill man jobba med affilliates får man erbjuda skyhög betalning för att de skall välja just dig att jobba med, och SEO är svårt när det är många som slåss om ungefär samma sökord. Oftast får man ta hjälp och betala för stora klasar av länkar man hyr.

Det är svårt att bygga bra relationer med leverantörerna av produkter när man inte är så stor och handlar av samma leverantörer som alla andra. De har massor av återförsäljare som vill sälja deras saker, och de behöver inte fjäska för att få ut sina produkter på marknaden. Krav på bättre priser, fraktfritt och marknadsföringsbidrag har man inte mycket för.

Hård konkurrens gör dessutom att man inte vill hamna på efterkälken med sin butik. Trygghetscertifiering, alla betalsätt via olika betalningsleverantörer, kundchat på sidan, omdömen via Trustpilot, en snygg och påkostad design och andra små finesser för att försöka framstå som stor är vanligt. Det kostar förstås en del pengar, men många känner att de inte har något val.

Som om inte det var nog är det leverans ut från lager samma dag som gäller, kundservice sena kvällar och helger är självklart och dessutom har kunderna mage att fråga om fraktfritt, ingen fakturaavgift och fria returer. Den här kapprustningen med service och priser är en stor bidragande orsak till att många kastar in handduken. Första året är det måhända roligt att jobba 50 timmar i veckan med ehandel, utöver det arbete man försörjer sig på, men förr eller senare kommer motståndet.

Det finns många ebutiker i Sverige idag som omsätter från något hundratusental kronor upp till någon miljon. Att omsätta en miljon är inte dåligt, men det är ytterst få som får några pengar över på den omsättningen. Timlönen är ytterst blygsam, men arbetsinsatsen är stor. Om snittordern är 250kr är det 4000 försändelser per år som skall iväg, 80 i veckan. Med stor sannolikhet tar det mycket plats hemma också. Om betalningen för det är noll och intet tappar de flesta med rätta sugen.

Jag har inte någon patentlösning som i ett huj förbättrar läget för de många små som kämpar och hoppas på att det stora lyftet snart skall komma. Inget annat än att lägga ned verksamheten, eller snabbt ta fram en trovärdig plan för hur man skall bli en snabbväxare.

¶ Posted 13 mars 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (10) °

Veckans spaning – Kommentarer till e-barometern

I veckan presenterades e-barometern, och bland alla diagram och siffror har jag hakat upp mig på en del saker, och tagit fasta på andra som särskilt viktiga.

Tillväxten inom E-handeln är stark, men vem är det som växer? Jag anar att tillväxten ligger hos stora företag, och att tillväxten sker utan någon vidare lönsamhet. Det skulle vara intressant med lite mer fakta runt dessa frågorna.

Att fler och fler handlar på nätet är naturligt. Bland de som går bort av ålder finns få nätköpare, bland dem som fyller 18 finns det nästan bara människor som ser ehandel som något naturligt. Detta kommer göra att ehandeln går framåt i många år till.

Det är några fler som inte känner till symbolen Trygg E-handel än vad det är som känner till den. Ändå säger ungefär en fjärdedel av alla konsumenter att det är en viktig symbol som de gärna vill se på sajten där de skall handla.

Kartan över var i Sverige man ehandlar var mycket intressant. Ritar man in de riktigt stora svenska köpcentrumen, där IKEA har sina varuhus, så sammanfaller de rätt så väl med de vita områden på kartan där man ehandlar mindre.

Var är invandrarna? Studenterna? Man listar upp ett antal typiskt svenska hushåll, med svenska namn som är etablerade. Betyder det att andra inte Ehandlar? Jag har säkert 30-40% utländska namn i mitt kundregister och blev lite förvånad över de typiska ehandelskunderna som listades.

Mer än hälften av de som ehandlat säger att de gärna använder jämförelsesajter. Nästan lika många säger att de blir tipsade av vänner och bekanta. I jämförelse med dessa är andra alternativ närmast obefintliga. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när man funderar över hur man skall marknadsföra sig.

När sedan människor som ehandlat skall berätta vilka egenskaper som är avgörande för dem så har man blandat sådant som kan kategoriseras som hygien med riktiga USP:ar. Att det är viktigt att se vad totalpriset är, att det finns tydlig information om produkterna och det är lätt att hitta på sajten är inga stora avslöjanden. De som inte klarat av det har nästan inga kunder alls. Och då återstår det inte mycket mer än lägsta pris och fraktfritt att tävla med om kundernas gunst.

56% av kunderna anser att internetbanksbetalning är ett säkert sätt att betala sitt köp med, 64% anser att det är enkelt att betala så. Bara 20% anser att kortbetalning är ett säkert sätt att betala med, men hela 83% att det är enkelt. 3d Secure verkar konsumenterna ha missat… Blott 21% anser att faktura är enkelt, är en annan siffra som sticker ut.

Jag delar helt e-baromterns slutsats att de allra flesta kunder vill hämta sina försändelser hos ombudet i samband med att de handlar, eventuellt också efter att ha varit på träning själv eller med barnen. Det blir då runt klockan 16-20 ungefär. Här är det viktigt att ombuden faktiskt har öppet dessa tider, och att ombuden inser att det är de här tiderna som det är högtryck, inte minst till jul.

¶ Posted 07 mars 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (2) °

Veckans spaning – Några lönsamhetstrick för Ehandlare

Vad är kostnaden för att ta bra produktbilder på en produkt? Det varierar naturligtvis från person till person, hur snabb man är, vilken utrustning man har och vad man vill ha i lön för den tiden. En inte helt orimlig siffra kan dock vara 200kr. Några bilder från olika vinklar som tas med en inte alltför dyr utrustning, och som sedan friläggs och piffas till i ett bildbehandlingsprogram under en halvtimme.

Hur många produkter säljer man på de bilderna? Säljer du fem produkter är bildkostnaden per produkt du sålt 40kr. Säljer du 20st har kostnaden sjunkit till 10kr, och säljer du 100st är kostnaden för bilderna blott 2kr/produkt. Därför är det viktigt att satsa på produkter som man kan sälja i större mängder.

Ibland är det frestande att använda leverantörens bilder, och är det billiga dussinvaror fungerar det bra. Å andra sidan säljer man då troligen också många av dem, och kostnaden för en egen bildserie är inte så stor per såld enhet. Kanske är det de egna bilderna som gör att man skiljer ut sig ur mängden och säljer mera. När man kommer till dyrare och mer exklusiva varor är det nästan ett måste att ta bilder själv, så att man kan fånga upp de detaljer man valt att fokusera på i sin beskrivning.

Produktbeskrivningar har samma ekonomiska förutsättningar som foton, även om de troligen går snabbare att göra och inte kräver någon speciell utrustning. Skriver man en beskrivning för en enda produkt blir den rätt så dyr, men säljer man många av en produkt blir även de mest detaljerade och omfattande beskrivningarna en marginell kostnad per produkt.

Man skall inte slarva med bilder och text, de gör att man säljer mera, och säljer man mera kostar det inte mer att göra ett ordentligt jobb.

Något annat man kan räkna på är sitt lager. Om man delar sin totala kostnad för lagret med antal hyllplan så får man ett bra mått vad det kostar att ha något ligga på hyllan. En inte helt ovanlig siffra brukar kunna vara 300kr per hyllplan och år. Om det på den hyllan passerar 100 produkter per år är kostnaden per såld produkt 3kr. Passerar det 500 produkter sjunker lagerkostnaden till 60 öre. Är det en hylla med hyllvärmare som man sålt blott 7 st av är kostnaden c:a 43kr/produkt.

Det är mycket viktigt att ha koll på sina produkter man har på lager och se till att de omsätts. Förutom att vara effektiva stoppklossar på lagret så binder de kapital, och de kräver dessutom att du måste engagera dig. Se till att vara proaktiv. Försök ta fram statistik som visar vilka produkter som inte sålt alls de senaste 3-30 dagarna (välj intervall efter vad som är lämpligt med dina förutsättningar), och kolla upp dem. Går den att hitta i din Ebutik? Är bild och beskrivning bra? Är priset rätt? Vilka konkurrerande produkter finns på marknaden, och vilka egenskaper har de? Det krävs inte så mycket för att hänga med och börja jobba med hyllvärmarna innan spindelnäten täcker dem.

Förpackningar är något man också kan spara mycket pengar på. De är i sig rätt så dyra. En svetsad blisterförpackning runt en liten pryl kan kosta 3-4kr och är det större saker är 5-7kr en normal kostnad. Tyvärr innehåller de då gärna en massa luft som man får betala skrymme för i alla transporter. Är de sedan kantiga så krävs det att man lägger dem i en större kartong när de skall skickas en och en. Det gillar förvisso fraktföretagen, men ingen annan.

Som om inte det vore nog så tar stora förpackningar en massa plats på lagret. Det ryms inte lika mycket där helt enkelt. Även konsumenterna börjar så sakteliga att vakna till liv mot förpackningshysterin. Det är inte uppskattat att ideligen släpa kassar med tomma förpackningar till återvinningen. Börja diskutera förpackningar med din leverantör, det kan skapa mycket lönsamhet i era gemensamma affärer utan att några priser behöver justeras.

¶ Posted 11 januari 2013 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (4) °

Årets spaning – 2013, från A till Ö!

Det här en lång spaning, men så skall den också täcka trenderna för ett helt år.
Du kan med fördel hälla upp upp lite calvados i ett glas, leta reda på några fikon eller dadlar som tilltugg och sätta dig i en bekväm fåtölj framför brasan innan du börjar läsa den.

Annonsering

Vi kommer röra oss mer och mer mot prestationsbaserad ersättning för att man skapar trafik till våra sajter. Affilliate kommer växa mycket, men som ehandlare kan vi också förvänta oss krav på att vi skall konvertera bra. Det är inte ersättningen per avslut som är den viktiga, utan ersättningen per 1000 besökare som är viktigast. Och kraven kommer finnas på att den skall vara hög.

Det betyder också att jag tror att Google Adwords kommer få det svårare under 2013. De talar mycket om transparens och vikten av att det skall vara enkelt att förstå. Är det någon som tycker att Google är särskilt transparenta med hur klickpriser räknas ut? Är det någon som ser något enkelt med deras regelverk, deras policys och villkor? Det kommer de få äta upp nu, och Facebook kommer nog inte ens in i matchen.

Breddning

Det sväller över alla breddar, vi har bara sett början ännu. Alla kommer inte att sälja allt, men många fler kommer titta på närliggande områden som deras logistik klarar av, och inte tveka att ge sig in där. Förvänta er priskrig, smutskastning och en del riktigt fula slag under bältet när stora ehandlare dundrar in på varandras områden.

Call-to-action

Det finns ebutiker där man lagt flera hundra timmar på att det skall se snyggt ut, men där det är nästan omöjligt att förstå hur man handlar. Jag tror inte det finns så många sådana kvar när 2013 är slut. Antingen har man åtgärdat problemet, eller så har man lagt ned.

Deals

Stendött. Tandblekning, viktminsknings-sörjor och dropshipade grejer från Kina med påstådda jätterabatter blev ingen succé. Det finns hopp för mänskligheten trots allt.

E-böcker

Tvärtemot vad som påstås är människor fortfarande beredda att betala för film, musik, bra TV-serier, nyheter och böcker. Däremot är man inte beredd att betala för den paketeringen som de har sålts i tidigare. Om jag investerat en trave pengar på en läsplatta för att bokförlagen skall slippa trycka en bok och distribuera den ut till bokhandlare som har dyra butiker i A-lägen så förväntar jag mig att det blir billigare om jag köper den direkt från bokförlagets server. När man kommit på vad konsumenterna vill ha kommer det börja blomstra.

Fraktfritt

Uppskattningsvis så är mer än hälften av alla beställningar som görs fraktfria. Det är kampanjer, det är fraktfritrappor, det är konkurrens eller branschkutym. Jag tror det kommer bli allt svårare att ta ut frakt och för den delen också fakturaavgifter. Vi får baka in det där i våra priser istället.

Gallerior

Till skillnad från andra så tror jag inte att E-handeln slår ut några stora fräscha gallerior, åtminstone så länge de har ett rimligt kundunderlag i sitt närområde. Shopping är inte bara att handla, utan också för att umgås. Så har det varit i större delen av mänsklighetens historia. Däremot så kan många butiker tänkas vilja ha mindre ytor än idag, och det blir naturligtvis en utmaning att då disponera ytorna rätt.

Ehandeln kommer däremot att slå hårt mot fackhandeln på mindre orter, och i olika förortscentrum blir det inte mycket mer kvar än en livsmedelsbutik och kanske ett privatiserat apotek. Stora handelsområden som ligger fel kommer få det jobbigt, även om de är nybyggda. Man har förivrat sig på många ställen och det kommer man få äta upp nu.

Hemleverans

Jag är övertygad om att de flesta kunder vill ha sina saker direkt hem. Däremot är jag alls inte säker på att de vill betala rätt stora pengar för att få hem det på kvällstid i separata transporter. Lösningen är att det dagliga flödet av post och pakettransporter på ett enkelt sätt kan lasta av saker hemma hos folk. För folk som bor i villa eller radhus blir det då till att skaffa större brevlådor om de vill kunna ta emot större paket. I trapphus installerar man just nu boxar nere vid entréerna för glatta livet, och varför då inte komplettera med en eller ett par utlämningsboxar där lite större försändelser kan läggas. Det här är nyckeln till en fortsatt expansiv Ehandel.

Internationellt

Många ehandlare känner sig tillräckligt morska för att ge sig ut och sälja internationellt. Eller Internationellt, vi hoppar mest på våra mindre bröder i grannländerna och ser om våra koncept håller. Det kanske är klokt med lite sparring, men jag tror att om man skall bli riktigt stor så får man börja hoppa på större länder. Ryssland har t.ex. 140 miljoner invånare, varav c:a 20 miljoner bor i Moskva och S:t Petersburg. De fem stora länderna i EU, Tyskland, Storbritannien, Italien, Frankrike och Spanien har tillsammans 315 miljoner invånare. Polen har knappt 40 miljoner invånare, nära dubbelt så mycket som hela Norden.

Jobb

Ehandeln börjar sysselsätta många människor inom en rad olika områden. Kvalificerade jobb som utvecklare, inköpare, logistikchefer, marknadsförare och copywriters, liksom enklare jobb som lagerarbetare och kundtjänst. Det genererar också åtskilliga jobb inom transportsektorn och detaljhandeln där många försändelser lämnas ut. Jag tycker inte man skall vara sen med att berätta för beslutsfattare vad som händer i vår bransch. 2014 är det valår, och det som politikerna får höra om under 2013 blir vallöften året därpå.

Kundservice

Utan en kundservice av mycket god klass blir det ingen expanderande E-handel. De stora företagen har lagt ribban högt för att försöka bli av med många mindre E-handlare, och den som inte klarar av att hoppa över ribban får under 2013 fundera på vad man håller på med.

Lagershop

Det är inte fel att vara stor på sin hemmaplan. Har man en bra lokal och rätt sorts produkter kan en lagershop vara en bra källa till extra försäljning. Jag tror vi kommer få se mera sådant under 2013.

Mobilanpassat

Eftersom surfandet via telefoner och plattor högst troligt går om surfandet via datorer under 2013 så är det väl inget snack längre. Det är bara att ta tjuren vid hornen och börja fundera på hur din shop skall se ut i mobila versioner.

Nisch

I takt med att vi blir mer och mer vana vid att handla på nätet så ger det plats för fler nischer att etablera försäljning. Jag tror t.ex. att vi kommer få se många konstnärer och konsthantverkare starta ebutiker med i princip sina egna produkter till försäljning. Ett annat område är reservdelar till trädgårdsmaskiner och hushållsprodukter. En riktig karl reparerar sin tvättmaskin själv när den gått sönder, bara man kan få tag på reservdelar. Trots all breddning tror jag att bra och välskötta nischade butiker kan lyckas bra.

Omnichannel

Det kommer fortsätta vara hett. Går man på ett möte med företagen här i staden pratar alla om ”det här med Ehandel” och hur de vill komma ut. Kunskaperna är skrämmande låga kring hur man gör, men intresset finns där. Den stad där jag bor brukar tappa några hundra personer i sin befolkning varje år, samtidigt som Sveriges befolkning ökar med tiotusentals människor. Klart att både stora och små ser potential med Ehandel.

Prisstrategi

Den som har koll på sina priser kan tjäna mycket pengar. Balansen mellan att få ut ett så högt pris som möjligt och att sälja så mycket som möjligt är svår. Därför kommer man under 2013 lägga mer fokus på sina prisstrategier. De stora som kan avdela heltidsanställd personal till att vara ”pricing manager” har försprång, men även mindre handlare måste frångå sina kalkylark med fasta priser och börja fundera på vad som är ett optimalt pris för varje produkt.

QR-koder

Det största problemet med dem är nog att de är för fula, för obegripliga, för krångliga att använda och inte liknar något annat. Jag tror vi begraver dem under året, eller i vart fall jobbar om dem så att de blir mer begripliga.

Rekord

Ehandeln kommer sätta många rekord under 2013. Är betalföretagen beredda på det? Är transportföretagen beredda på det? Är alla som hostar butikerna beredda på det? Är ehandlarna beredda på det? Tillåt mig tvivla, för vi har under 2012 sett massor av växtvärk hos många aktörer där den teoretiska kapaciteten inte alls visat sig harmonisera med den praktiska kapaciteten man får ut.

Snabbhet

En nyckel för ehandelns framgångar är att man blivit allt snabbare på att leverera. En order som läggs före 14 eller 15 en dag kommer så gott som alltid dagen efter, och att något skall kunna ta mer än 48 timmar att få hem är för de flesta konsumenter oacceptabelt. Det finns all anledning för alla aktörer att fortsätta investera i snabbhet, för det genererar tillväxt och högst troligt blir våra egna processer mer effektiva när vi tvingas kapa ledtider.

Tredjepartsförsäljning

Att sälja via sajter som Ebay, Tradera, Amazon, Fyndiq och många nya nischade nätgallerior kommer bli mer och mer accepterat och rumsrent. Därtill blir det mer och mer populärt för konsumenterna att vända sig någonstans där det finns ett tillräckligt stort utbud för att deras önskan om valfrihet skall bli tillräckligt tillfredsställd.

Tredjepartsförsäljning kan dessutom vara en bra väg ut på en internationell satsning eftersom man med ens hamnar under ett känt varumärkes vingar.

Utbildning

Det är svårt att utbilda sig inom E-handel, eftersom vi alla är pionjärer som bryter ny mark för våra idéer. Vad behöver man liksom kunna? Till vår hjälp har vi de numera många eventen i form av mässor och föredrag. Till alla dem som anordnar dessa vill jag skicka med en önskan om att tänka mera på att de fyller en viktig funktion för att utbilda E-handlare i allt nytt som händer. Mer folkbildningsperspektiv hos talare och gäster med andra ord.

Varumärken

Om du inte redan börjat jobba med egna varumärken är det dags nu. Kanske kommer vi under året få se Brandos egna skor, Sportamores egna pingisbollar, Nellys egna jeans, Nordic feels egna dofter och Knivbutikens egna svampknivar. Egna varumärken ger kunderna en igenkänning, det gör det svårare att prisjämföra och det ger möjligheter att visa etablerade varumärken att de behöver vårda dem för att vara värda ett högt pris.

Xenofobi

Svenska konsumenter har xenofobi riktad mot sådant som inte är som det brukar vara. De ratar sådant de inte känner igen och är mycket misstänksamma om det inte ser ut som det brukar göra. Det är något att tänka på när man bygger webshopar, när man skriver försäljningsvillkor, när man tar produktbilder eller skriver produktbeskrivningar. Att sticka ut och se ut som en främmande fågel har man som regel ingenting för.

Ytterfilen

Ehandeln kommer fortsätta fara fram i ytterfilen. Växa snabbare än handeln i stort, ta marknadsandelar, nå nya höjder. Som alla som åkt på Autobahn och tänkt stora frihetskänslor när ens gamla Volvo äntligen får sota ur sig lite är det dock viktigt att vara uppmärksam. Plötsligt kan det dyka upp en tutande Mercedes som kör ännu snabbare än dig, och tar det stopp framför dig är bromssträckan lång. Ju snabbare man kör, desto hårdare blir kraschen.

Zlatan

Om Zlatan vore politiker, kanske blott en suppleant i rådet för konstnärlig utsmyckning i Avkroksströms stadsdelsnämnd, skulle pressen slaktat honom. Om Zlatan vore en medelmåttig allsvensk fotbollsspelare som hoppades på att bli uttagen till landslaget skulle vi inte stå ut med hans sätt och divalater. Men Zlatan är den bästa fotbollssspelaren Sverige har, en av de bästa i världen. Är man kaxig måste man också vara bäst i världen, och han kan verkligen fylla ut sin kostym.

Lite på samma sätt fungerar det inom Ehandel. Så länge man levererar det man förväntas leverera så kommer kunderna älska dig. Att uppfylla kundens förväntningar kommer vara viktigt 2013.

Återvinning

Svenska konsumenter idag sopsorterar. Så mycket som möjligt av det vi använder skall återvinnas. Därför blir det allt viktigare med hur vi paketerar och vad vi paketerar med. Stora kantiga plastförpackningar runt produkterna, som kräver stora kartonger med massor av fyllningsmaterial kommer få det jobbigt under 2013. Shoppingupplevelsen blir allt vidare.

Äktenskap

Det är svårt att hitta människor att anställa med rätt profil. För den som vill växa och behöver personal tror jag det kommer bli mer och mer vanligt att man går samman med en konkurrent istället. Två mindre butiker blir en stor, och man får gemensamma kunskaper och resurser som kan se till att man når nya mål.

Kanske kommer en driftig själ att konstruera en datingsida för ehandlare?

Överlevnad

Även om det mesta är rosenrött och positivt så är det inte så för alla. Många, särskilt mindre ehandlare, slåss dagligen för att överleva. Den trenden kommer fortsätta under 2013, inte minst därför att många tjänsteleverantörer till ehandelsföretag inte längre vill jobba med mindre aktörer.

En bra strategi för att överleva är att tänka som just de här företagen som börjar selektera vem som får bli kund. Gör likadant själv, se till att hitta lönsamma kunder, inte bara vem som helst.

Gott nytt 2013

¶ Posted 31 december 2012 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (0) °

Veckans spaning – Siffror från Ehandelsbarometern

E-barometern för Q3-2012 har kommit, och bland alla siffror och staplar har jag hittat lite intressant som jag tänkte försöka delge er.

Till att börja med så tycker konsumenterna att ehandeln generellt har blivit tryggare. 47% av konsumenterna anger att den har blivit tryggare. Endast 4% tycker den har blivit mer otrygg. Allra tryggast är det att handla av kända företag/varumärken, det tycker 57%. Därefter finns sådant som att man har flera betalningssätt, ger ett seriöst intryck, har synliga kontaktuppgifter, märkt med Trygghetscertifiering och har kända symboler. Dessa alternativ har mellan 24-32% angett. Noterbart är att endast 3% av konsumenterna tycker det är tryggt om man läst om sajten i sociala medier, och blott 15% tycker det är tryggt att få en sajt rekommenderad av en släkting eller en vän.

Word of mouth och stora satsningar på sociala media är kanske inte en optimal strategi?

Faktura som betalsätt har tappat lite i popularitet. Och det är kanske inte så konstigt. 88% av de som föredrar faktura som betalsätt tycker det är tryggast, men blott 21% att det är enklast.

När man upplever handeln som trygg ändå, föredrar man enklare betalsätt.

Näst tryggast att betala med är enligt konsumenterna tjänster som Paypal, Payson och Skrill. Hela 68% tycker det, och då 51% dessutom anser det enklast så kan det nog förklara Paypals framgångar. Enklast är enligt konsumenterna kontokort. 83% av de som föredrar kort som betalmetod tycker det är enklast.

Det kan också noteras att konsumenterna anser direktbetalning via Internetbank är en säkrare metod än kortbetalning. 56% betalar via Internetbanken för att det är säkert, men bland kortbetalarna är det bara 20% som gör det för att det är säkert.

Skall vi tolka det som att rädslan att få sitt kort kapat är mycket större än rädslan att inte få sina produkter man har beställt?

90% av kunderna tycker det är viktigt att kunna spåra sin vara, 60% av butikerna erbjuder det.

Jag tror att ospårbara brev som leveransmetod snart är ett minne blott.

En av tre tänker handla julklappar på nätet. Mer än 80% gör det för att det är bäst utbud och bekvämt, inte ens var femte kund handlar på nätet för att det är billigare.

Säger de i alla fall.

Alla siffror är från Ehandelsbarometern Q3-2012 och med vilken exakthet som de siffrorna tagits fram är för mig okänt. Du hittar Ebarometern här

¶ Posted 18 november 2012 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (7) °

Veckans spaning – Konsolidering kommer vi höra en hel del om framöver

I Sverige finns det tusentals ebutiker som omsätter mindre än 1MSEK. Det är inte bara nya butiker bland dem, utan flera har hållit igång i flera år. En gemensam nämnare för dem är att deras resultat är mycket blygsamma, och den som jobbar med det har inte sällan en lön som med råge överträffas av en kinesisk arbetare på Foxconn. Ändå startas nya ebutiker varje dag.

Anledningen till att det är så här är att det kostar en hel del pengar att driva ett ehandelsföretag. Annars har ju ehandeln setts som billig och enkel att starta, men det är inte riktigt sant. Inte om man vill något med sin ehandel. Med en liten omsättning får man inga stora rabatter och det märks främst på kostnaderna för att få betalt och för att frakta paketen till kunderna. Det märks också att kostnaderna för själva webshopen och eventuellt en liten lokal äter upp en stor del av täckningsbidraget på en sådan här liten omsättning.

Att omsätta en miljon kronor på ehandel är ingen promenad i parken. Med en snittorder på 300kr pratar vi om 10 beställningar om dagen, året om. Att jobba med den några timmar i veckan är inte att tänka på, det krävs arbete flera timmar varje dag. Och eftersom man inte tjänar pengar på sin ehandel har man ett annat arbete för att leva och betala för sig.

Min uppfattning är att det arbetas mycket i dessa företag. De har lärt sig SEO på en nivå där de skulle kunna skriva en kandidatuppsats i ämnet och få den godkänd. De har jobbat med Analytics och Adwords så att de skulle kunna hålla kurser i ämnet. De har provat att annonsera på alla möjliga sätt och kan numera det mesta om vad som fungerar, och vad man kan låta bli. De har bara fullpoängare hos recensionssajterna, de har massor av gillare på Facebook, de Twittrar, de pinnar och de bloggar. Tusentals timmar har lagts ned på perfekta produktbilder, informativa produkttexter samt en snabb och snygg sajt.

Ekonomiskt har man lagt ned vad man förmår. Det är en god del av sina egna och/eller familjens besparingar som ligger investerade i detta företag och inte sällan har det spetsats med en checkkredit eller ett banklån.

Ändå vill det inte lyfta, och jag ser tre anledningar till det:

Vare sig tjänsteleverantörer eller leverantörer av produkter är särskilt intresserade av små kunder. De får vara kvar som kunder så länge de betalar generöst, vilket är en förståelig policy. Det gör dock att små ehandlares kostnader för att t.ex. få betalt eller frakta gods är mycket höga i förhållande till deras omsättning. Tillsammans med lägre bruttomarginaler eller oförmåga att möta konkurrens från låga priser blir antingen vinst eller omsättning lidande.
Man har inte sällan gett sig på att sälja produkter där konkurrensen är stor, ibland från stora företag med resurser därefter. Det finns t.ex. 455st ebutiker i Sverige som säljer barnkläder och 289st som säljer leksaker. Ibland har man gett sig på en nisch som inte är så stor som man kanske hoppades på.
Jag upplever det som att väldigt många startar en ehandel med produkter som berör dem. Småbarnsföräldrar som tycker det är kul att klä upp sina barn öppnar en butik som säljer barnkläder, djurägare öppnar en webshop med djurtillbehör, fiskefantaster börjar sälja fisketillbehör och idrottsintresserade öppnar en liten sportaffär på nätet.
Man gör det ofta utan att göra en ordentlig research.
Även om ehandeln stadigt växer måste man ibland inse att allt inte är möjligt.
Man har inte vågat satsa fullt ut, säga upp sig från jobbet och verkligen låta hela ens tid och kreativitet fokusera på ehandeln. Det gör att man missar den där tiden som behövs för att lära mer om nya säljkanaler och trender, man har inte tid att förhandla fram bättre priser, inte tid att utveckla sortimentet och inte tid att skapa säljande kampanjer. Med tiden blir man också rätt less på att jobba flera timmar varje kväll med något som inte ger särskilt mycket tillbaka.

Det finns naturligtvis undantag, men generellt så går den första miljonen i omsättning åt för att bära kostnaderna att driva en Ehandel.

Den andra miljonen kan man förhoppningsvis få ut en vettig lön ifrån.

Rådet till alla som funderar på att starta ehandel, ha en seriös plan för hur ni snabbt skall nå åtminstone ett par miljoner i omsättning. Rådet till alla som sitter med en liten webshop som inte har lyft är att fundera på begreppet konsolidering. Sälj din shop, eller köp en lämplig konkurrent, och väx på så sätt.

¶ Posted 26 oktober 2012 † parvelito § Okategoriserade ‡ Comments (5) °