PostNord i kris – ska räddas av regeringen

Näringsministern befarar ett nytt Vattenfall.

Att PostNord, som ägs gemensamt av svenska och danska staten, är hårt kritiserat är ingen hemlighet. Bara det senaste året har de flera gånger fått skarp kritik av Post- och telestyrelsen (PTS). Tidigare i år kunde vi berätta att inte ens digitaliseringsministern var nöjd med hur PostNord fungerade.

Näringsministern rädd för "Maudavtal"

Nu visar ett internt arbetsdokument som DN fått ut från näringsdepartementet att näringsminister Mikael Damberg (s) oroar sig för att PostNord-krisen ska sluta med ytterligare ett “Maudavtal”. Begreppet syftar alltså på det avtal som den dåvarande näringsministern Maud Olofsson på sin tid slöt med holländska Nuon när dessa gick in och köpte då krisdrabbade Vattenfall. En mångmiljardaffär som blev förödande för det forna statliga bolaget.

Annons

- Det finns starka obalanser i Postnord och politikerna är oroliga för vilka risker det innebär för svenska postanställda, ska en person med insyn ha sagt till DN.

"Aggressiv digitaliseringspolitik" bakom problemen

Dokumentet som tidningen fått ut handlar främst om PostNord Danmark, eftersom dom har ännu större problem än PostNord Sverige. Svenska politiker ska ha uttryckt att Danmarks “aggressiva digitaliseringspolitik” ska vara en del av orsaken till problemen inom den danska grenen av företaget.

Som exempel tas att danska staten tvingat landets alla invånare att skaffa en personlig e-post, medan man i Sverige kan välja om man vill få sin myndighetspost digitalt eller med snigelpost.

Den obligatoriska e-postreformen ska i sin tur ha resulterat i kraftigt minskande brevvolymer - och därmed sjunkande intäkter för PostNord.

Sverige bakbundet i styrelsen

Närmare bestämt minus 481 miljoner kronor bara de första nio månaderna av 2016 för danska PostNord. Den svenska verksamheten klarade sig däremot med en vinst på 337 miljoner.

Ytterligare ett problem som lyfts fram i dokumentet är att svenska staten äger 60 procent av aktierna, men bara har 50 procent av rösterna i styrelsen, som består av fyra danskar och fyra svenskar, vilket svenska staten fått 1,4 miljarder i kompensation för.

- Det går inte att genomföra några stora förändringar i företaget om inte alla är överens, ska den anonyma källan ha sagt till DN.

Oro för liknande utveckling i Sverige

Inom näringsdepartementet ska man nu ha börjat frukta att brevvolymerna i Sverige ska börja falla lika snabbt som i Danmark och att den svenska vinsten då ska vändas till förlust.

Annons

Risken att PostNord ska behöva ett kapitaltillskott i form av skattepengar, anses uppenbar. 

Krisplanen: Gå igenom gamla prognoser

Regeringens krisplan består enligt dokumentet av att man ska gå igenom de prognoser som gjordes innan den svenska och danska postverksamheten slogs samman, samt att studera hur riskanalysen då såg ut. Utifrån detta ska departementet bedöma om fusionen motsvarat sitt syfte i bägge länderna.

Det ska även finnas planer på att anlita finansiella och juridiska rådgivare för att få klarlagt vilket handlingsutrymme staten har som ägare. På så sätt hoppas man kunna säkra den svenska postverksamheten nu och i framtiden.

PostNord har avböjt att kommentera saken och hänvisar till koncernens årsbokslut som släpps imorgon bitti.

Annons