- Detta ämne har 21 svar, 16 deltagare, och uppdaterades senast för 12 år, 3 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
Jag startar den här tråden med anledning av den här artikeln:
Lennström spinner vidare på Logistik framför Estetik – Ehandel.se
Artikeln nämner 70 orders per timme och person som ett mål för en “effektiv e-handlare”. Det gav mig en tankeställare, eftersom vi själva kanske klarar av 20-30 orders per timme och person.
Skillnaden måste naturligtvis vara stor, beroende på vad man säljer. Skrymmande och ömtåligt gods är besvärligare än sådant som kan packas i vadderade påsar. Men frågeställningen är ändå intressant – hur många orders klarar man av att hantera och hur många skulle man klara om allt var optimalt? Hur ska det se ut för att fungera optimalt?
Jag tänkte beskriva hur vi hanterar våra orders, i förhoppning om att någon annan kan göra detsamma. Det vore intressant att se skillnader och att utbyta lite idéer.
1. Granskning
Ordrarna granskas som hastigast för att upptäcka eventuella fel. Ordersystemet varnar för tex dubbla beställningar eller misstänkta bedrägerier/bus.2. Import och utskrift
Samtliga orders importeras till unifaun (fyra klick). Samtliga orders skrivs ut (ett klick). Utskrifterna består av adressetiketter (termoskrivare), fakturor, kvitton och plocklistor. Utskrifterna sker simultant via flera skrivare. Utskrifterna kommer ut sorterade, så att den översta adressetiketten per automatik paras med den översta fakturan/kvittot.3. Plock
Vi plockar 20 orders åt gången. Varorna på plocklistan står angivna utefter hyllnummer. Tanken är att man bara ska behöva gå ett varv för att plocka allt på listan.4. Packning
Vi packar ordrarna. Ungefär hälften är vadderade påsar och den andra hälften wellpappkartonger som tejpas igen. Tejpning av kartonger sker manuellt, dvs vi har ingen maskin för det, utan använder en vanlig handrullare. Kvitto/faktura åker i paketet och adressetikett klistras på paketet (också manuellt). Packade orders läggs i högar baserade på vikt och typ (brev, varubrev, postförskott, paket). Högarna läggs i postsäckar.5. Plock & pack igen
Ytterligare 20 orders plockas och packas (se 3 och 4). Så fortsätter vi tills allt är klart. En person gör alltså 20 ordrar åt gången. Samma person plockar och packar. Vi har provat att dela upp det, så att en person plockar och en annan packar. Men vi sparade ingen tid på det.6. Orderbekräftelse
Kolli-id importeras via pacsoft/unifaun in i vårt ordersystem (tre klick). Alla orders markeras som behandlade (ett klick) och mail går ut till kund som säger att ordern är packad och att kolli-id är xx.Som framgår så gör vi en del manuellt arbete. Vi tejpar och klistrar på adressetiketter manuellt. Det kanske kan göras av maskin? Jag har sett att det finns tejpmaskiner att köpa och att de kostar ca 10-12k. Men hur en sådan ser ut eller hur den fungerar vet jag inte. Jag har bara sett dem förekomma i boxons prislistor.
Jag antar att även plockningen skulle kunna göras av robotarmar och rullband (sett sådan lagerporr på youtube, tror det var från Amazons lager), men den typen av orderhantering känns som massiv overkill för vår mängd orders.
Så hur gör ni andra? Har ni några tips? 70 orders per timme och person känns ganska avlägset…
. Jag skulle naturligtvis kunna piska på personalen och stressa dem att jobba snabbare. Men att stressa personer varje dag känns inte som en långsiktig lösning.Hej Gustav!
Jag reagerade också på Klarna-Fredriks artikel och tyckte att det lät väldigt mycket att hantera 70 ordrar per person och timme. Det innebär alltså att en order får ta 50 sekunder att hantera (inkl utskrift, plock, pack och frakt).
Har man rätt förutsättningar, dvs små och få produkter per order som inte kräver så mycket emballering, hyllor som är enkla att komma åt och ett system som inte kräver fler än 1 klick så borde det dock inte vara omöjligt.
Så här ser vår lagerhantering ut idag:
1. Granskning
Kolla igenom de ordrar som ligger som obehandlade lite snabbt för att t.ex hitta dubletter som systemet automatiskt markerar.2. Utskrift
Vi skriver ut alla ordrar med 1 klick. Plocksedel och faktura (eller kvitto) är integrerade så det är samma papper som används för att plocka som sedan kunder får med sig i paketet.Ett viktigt moment här som har effektiviserat för oss avsevärt är att vi sorterar hur ordrarna kommer ut. Sorteringen ser ut som så att de med 1 artikel kommer först (räknat från hylla 1 och frammåt). Sedan de med 2 artiklar, 3 artiklar osv. Likaså ordrar som är likadana hamnar efter varandra. Tex om en kund köpt Super Mario Maskeraddräkt + Vita handskar så hamnar dessa ordrar efter varandra och det är mycket smidigt att plocka dem tillsammans.
3. Plock
En person plockar och den andra packar. De turas om vem som plockar och packar för att inte behöva stå på samma ställa hela tiden. Vi har köpt in vanliga varukorgar (som du hittar på t.ex ICA) som vi går med och lägger prylarna i. Beroende på hur många orderrader som finns så rymmer dem 1-10 ordrar åt gången.Här tror jag att man gör helt rätt i att ha en person som plockar och en annan som packar. Om du hela tiden skall varva mellan plock och pack så kommer du lätt av dig och det tar längre tid. Du får dessutom en extra kontroll för felskick om det är en person som plockar och en annan som packar (två kontrollerar varorna i ordern alltså).
4. Packning
Vi har också c:a 50/50% bubbelpåsar respektive kartonger. Vi kör också med handrullare för tejpen. Något som kan effektivseras avsevärt här är att ha en maskin för utfyllnadsmaterial (finns i ett antal olika varianter och priser) samt att ha ett riktigt packbord för enkel avrivning av t.ex kraftpapper och bubbelplast.På varje ordersedel så sitter en liten streckkod med ordernsnummer som vi drar av och sätter på försändelsen innan den är färdigpackad och sedan läggs åt sidan.
5. Fraktmarkering
Sista steget är att de färdigpackade försändelserna scannas med en handscanner vid vår frakt-station. Paketet läggs på en våg och paketet scannas med en vanlig handscanner. Vi knappar in vikten och ut kommer en fraktetikett (olika beroende på vad kund valt och/eller vikten samt värdet på paketet). Under 500 kr och under 1 kg = Varubrev. Över 500 kr eller över 1 kg = MyPack. Samtidigt som fraktetikett skrivs ut skickas ett mail till kunden med kolli-id och ordern markeras som skickad. Försändelsen lägg sedan i paketburen eller i brevburen. Inga säckar med andra ord! En vanlig dag klarar vi oss med två burar, en måndag det dubbla.Det är väl egentligen det sista steget som vi funderar på att effektivsera bort. Ultimat vore att få fraktetiketten utskriven på ordersedeln och att man, precis som med streckkoden) river av den och sätter den på paketet direkt vid packning.
Men tackvare det sista steget så kan vi aldrig råka markera en order som “skickad” förrän den faktiskt är det. Dessutom måste den ju i vart fall någonstans sorteras som brev eller paket.
Hoppas att detta gav dig (eller någon annan) lite inspiration på hur man kan göra
Mycket intressant tråd!
Så här ser det ut för oss i nuläget:
1. Utskrift av ordrar
Varje order skrivs ut både från webbshoppen (Textalk) och från affärssystemet (Specter). Utskrifterna paras och häftas ihop. Båda behövs eftersom plocklistan som är sorterad på hyllplats kommer från Specter medan informationen om fraktmetod och betalningsmetod som kunden valt kommer från Textalk. Kunderna kan också markera i Textalk om ordern är brådskande.2. Sortering
Ordrarna delas in i olika grupper (Brådskande, DHL, Posten, Brev och Hämtas) och sorteras kronologiskt i varje grupp, för den händelse vi inte skulle hinna alla ordrar samma dag.3. Plock
Vi plockar först Brådskande, därefter DHL, sedan Posten och därefter Brev (DHL kommer och hämtar tidigare än Posten, och breven lämnar en av oss på företagscentret på vägen hem från jobbet). Hämtas-ordrarna tar vi normalt sist, om de inte ska hämtas samma dag.
Vi använder plockvagnar och plockbackar (röda för DHL och grå för Posten). Plockaren går ett varv genom lokalen och plockar en eller två ordrar i taget beroende på personlig preferens. Lagret består av ett större rum med plockhyllor längs väggarna och ett pallställage (höglager) i mitten. Dessutom ett större och ett mindre kylrum. Efter fullbordat varv ställer plockaren backen med varorna och de hophäftade orderutskrifterna i ett ställ, liknande det man lämnar sin bricka i på lunchrestaurangen, och ger sig ut på nästa varv. Om det är större varor med i ordern, som 25-kilos maltsäckar, ölfat eller grytor, ställs varorna på golvet med plockbacken ovanpå.4. Koll och pack
Vi är alltid minst två personer som utför plock och pack – en plockar och en annan packar. Packaren kollar att det inte är några felplock. De flesta ordrar är paket och packas i wellkartonger, som ibland måste skäras ner för att de inte ska bli onödigt skrymmande. Vissa ordrar blir flerkollisändningar med DHL Paket och vissa går på pall, men de flesta är ett paket. Breven packas i vadderade kuvert eller tunna kartonger som maskinfrankeras. Om kunden är privatperson och har valt Fakturera mig lägger vi med den utskrivna Klarna-fakturan i paketet/brevet. Företagskunder får fakturan separat per post. Dessutom mailar vi fakturan till alla. Paketen ställs på pallar som DHL hämtar, eller läggs i burar som Posten hämtar. Breven lägger vi i postsäck som vi åker till Företagscenter med vid arbetsdagens slut.5. Fraktbokning
Ordrarna kommer automatiskt in i Unifaun Online och där bokar vi frakttjänst för varje order och skriver ut fraktetikett, i nuläget på A4-ark men vi planerar att gå över till etikettskrivare. Om det är en exportorder (läs Norge) så skapar vi en commercial invoice och matar in TARIC-nummer för alla varor. Kunden får via Unifaun ett mail om att orden är skickad och vilket spårningsnummer som gäller.Normalt tar vi ut ordrar för expediering två gånger per dag, klockan 7 och klockan 13.
70 ordrar per person och timme känns för oss som science fiction – vi är glada om vi klarar 5… Ofta tar det två personer större delen av dagen att expediera 40 ordrar. Då går visserligen en del tid till kundservice via telefon och mail. Men jag är övertygad om att vi har stor potential att effektivisera orderhanteringen!
Vi gör på ungefär samma sätt som ni gör ovan (mycket att göra så det blir ingen lång redogörelse).
De punkter där jag tror man kan spara tid i de processer som beskrivs ovan:
– Var är den bästa platsen för packningen, och hur utformar man plocklagret så att man behöver gå så lite som möjligt. Att promenera tar tid.
– Hur plockas varorna? Om packaren får sortera ett berg av varor på en vagn så tar det tid, och risk för förväxling föreligger. Det finns ingen anledning att fylla en vagn med fler varor än att det är överskådligt.
– Vilka emballage har man, både på varan och att packa i? Att packa in saker i bubbelplast tar i sammanhanget en evinnerlig tid. Och skall sedan kartongerna fyllas med frigolitchips tar det ännu mer tid. Kolla om känsliga saker inte kan packas in i bubbelplast redan hos tillverkaren. Ersätt chipsen med maskinuppblåsta luftkuddar. De är renare, tar mindre tid att packa med, går att forma bättre, tar mindre plats på ditt lager och kunden kan med ett knivsnitt punktera dem och har då mycket mindre volym sopor att ta hand om. Skära ned kartonger tar mycket tid, kanske läge för att köpa hem fler storlekar? (Även om jag förstår din problematik med den typen av varor, Seke).Jag tror inte att snabbare datorer med åttiofnutton kärnor och terrabyte med internminne gör någon skillnad, och inte ens skrivarhastigheten torde ha någon större betydelse. Däremot så tror jag mycket på att försöka sortera ordrarna så att liknande ordrar kommer intill varandra. Det sparar man mycket plocktid på, och är det identiska ordrar kan man packa väsentligt snabbare eftersom vår kropp gör repeterade rörelser snabbare och snabbare.
Sätt en kamera som en pannlampa på en anställd en dag och kolla var tiden tar vägen. Är det mycket tid på att klättra, hämta ned saker ur pallställningen, öppna kartonger, räkna en massa småsaker, vänta på arbetskamrater, vänta på slöa datorer och skrivare eller var är det tiden rinner.
Något jag själv funderar över är en mobil packbordsvagn för enradersordrar så att man tar med sig dokument och emballage på den och packar ordrar direkt vid plockhyllan. Då kommer man med en färdig laddning ordrar som redan är packade och klara.
Okej era as, nu måste vi bli ännu snabbare på att packa!
Vi ligger på runt 50 ordrar per person och timme i dagsläget, men nu undersöker vi möjligheten att plocka in ett rullband, så att personen som plockar slipper springa fram och tillbaks.
70 ordrar per person och timme – here we come!
Vinner man något på ett rullband förutom respekt från kollegor? Jag fattar inte vad man ska ha det till
Av vad jag har sett av verkliga lager så är olika former av transportbanor mest i vägen så länge vi har lagerytor under 3-5000m2. De bästa användningsområdena är som regel för statiska transporter av hela kartonger, t.ex. från en packstation belägen mitt i lokalen till utlastningen som bör vara vid en yttervägg, eller kanske från ett höglager med pallar in till ett plocklager med hyllor. Den främsta användningen är att man skall slippa lyfta så mycket gods upp och ned, utan kunna hålla allt i en behaglig arbetshöjd hela tiden, slippa bära, slippa stapla etc.
Hejsan alla!
Första inlägget nu, men nån gång ska ju vara första…Mycket intressant att läsa hur ni löser orderhantering och packning. Vi ligger rejält långt efter när det handlar om 70 ordrar per person och timme, men det beror ju helt på vad man säljer. Hos oss är ungefär varannan order ett stort högtalarsystem på 50 kg eller mer. Klarar någon av vår personal att packa 70 st sådana ordrar på en timme så förtjänar de en rejäl löneökning…
Det kan ju bli lite galet att lägga en jämförelse på antal ordrar, det beror ju helt på hur mycket pengar varje order ligger på och vad man tjänar på varje order. Istället för att packa dubbelt så många ordrar så kan man ju också fokusera på att få varje kund att köpa dubbelt så mycket. Eller se till att tjäna mer på varje order?
Med vänliga hälsningar
/Joakim – Fynda.se – Hifi & HemmabioVi jobbar delvis med lite större kunder än den normala forum-medlemmen här, och där ser det kanske lite annorlunda ut, men dom ligger en bra bit över 70 ordrar per person och timme.
Det finns naturligtvis en del skalfördelar med att vara större, men en del av erfarenheterna härifrån kan ändå vara intressanta. De stora effektiviseringarna jag ser är:
– Streckkodsläsare. I princip ingen manuell inmatning via tangentbord. Artikelnummer, ordernummer mm tar tid att skriva liksom att klicka runt för att hitta olika sökfönster för att hitta rätt information.
– Sorterade plocklistor. Optimerar rutten genom lagret. Det kan handla om flera kilometer per dag för större lager!
– Atuomatisering av de granskningar som nämns. Det är ganska enkla algoritmer för att hitta ordrar som behöver närmare granskning och då kan man låta resten flyta igenom i princip utan granskning. Vi använder även automatisering vid packning så det inte går att packa fel varor i en försändelse. Spar både tid och kostnader som kommer av returnerade varor och naturligtvis nöjdare kunder.
– Separera krångliga ordrar från enkla och låt ett separat team sköta de krångliga.
– Dela ansvaret för granskning av ordrar (om det görs manuellt) från plock och pack. Ibland behöver man ringa upp kunder och kontrollera saker eller göra andra saker och det sköts bättre av administrativ personal än att göra avbrott på lagret. Det plocklistor som kommer ut på lagret ska kunna packas och skickas utan problem – dvs skriv aldrig ut saker som inte finns i lager eller ordrar som inte går att fakturera tex pga kreditvärdighet.En del av detta förutsätter förstås att det är en lite större firma så att man kan dela upp arbetet, men jag tror det är svårt om man har ansvar för alla steg att komma upp i 70 ordrar per person och timme.
Mvh
Anders
. Jag skulle naturligtvis kunna piska på personalen och stressa dem att jobba snabbare. Men att stressa personer varje dag känns inte som en långsiktig lösning.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.