- Detta ämne har 24 svar, 15 deltagare, och uppdaterades senast för 12 år, 7 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
Instämmer med Irene. Ett företag behöver en inovatör och en administratör. Och administratören skall vara VD, något som kan bli svårsmält för ett inövatörsego.
Intressanta erfarenheter!
Jag jobbar ungefär som Partykungen tillsammans med min mor. Eftersom hon är närmare 60 så är det ganska givet att det är jag som är administratören, men kanske också inovatören . I vårt upplägg blir det mest att hon sköter det praktiska med att packa order, packu upp varor, bokföring osv. Men givetvis en input när man ska beställa nya varor, planera julen osv.Men jag har funderingar på att även ta in min syster och där blir det mer som kompanjoner. Efter att ha läst den här tråden blir man lite tveksam om det är värt det. Det är ju väldigt roligt med ett familjeföretag, men går det dåligt så kan det ju skada relationerna.
Ska man plocka in en familjemedlem i ett rullande företag får man nog börja med att köra som en “vanlig anställd med lön” för att successivt få ta mer ansvar och gå in som delägare.Tack för den! Ni ungdomar har en fantastisk syn på gamla mammor som mot alla odds kan SEO men inte kvalificerar som kompanjoner.
Vill gärna slå ett slag för oss russin med livserfarenhet och vishet. försök att se förbi rynkorna så kan ni lära mycket Lotta född väldigt tidigt 50-tal
Tror du är på rätt linje där
. Börja med att anställa (är syrran arbetslös (?) så kan man ju söka bidrag eller köra en arbetspraktik till att börja med ). Alla pengar man kan spara ger ju mer cash att bygga upp businessen med.Oftast är det nog positivt att det är en åldersskillnad så det kan vara lättare med en mor
. Brukar vara lättare att respektera varandras erfarenheter och olikheter. Det kompletterar oftast. Själv har jag pappa i styrelsen plus en 60+ ekonom och företagare (bokförings/företagsbyrå) som VD. Är duktig på att dra in pengar men dålig på att hålla i dem :p så insåg att jag behövde en stabil person med erfarenhet och “koll” så jag får vara innovatör . Har visat sig vara det bästa jag gjort .Börja med anställning – det går lätt att utveckla till delägarskap senare…men svårare tvärtom
.@Lotta Loberg 23419 wrote:
Tack för den! Ni ungdomar har en fantastisk syn på gamla mammor som mot alla odds kan SEO men inte kvalificerar som kompanjoner.
Vill gärna slå ett slag för oss russin med livserfarenhet och vishet. försök att se förbi rynkorna så kan ni lära mycket Lotta född väldigt tidigt 50-tal
Age is nothin ´bout a number
.Det finns en massa familjeföretag som fungerar alldeles utmärkt, men också en hel del fall för det var familjeföretaget som fick dess medlemmar att sluta med att ens prata med varandra.
Ett problem som blivit väldigt vanligt är att den yngre generationen inte vill ta över, och vill de ta över är de inte alls beredda att betala de äldres “pensioner” i den utsträckning som de äldre tycker det skall göras.
Ett annat problem blir med medlemmarnas respektive partner som man kanske vill gå skilda vägar med, och den bodelning som då skall ske. Om bägge dessutom jobbar i företaget så kan det bli ansträngt. Samma gäller om någon går bort och ägarandelar i ett företag skall skiftas.
En tredje fråga är vilken lön man skall ha, och hur man löneförhandlar. Och vem fördelar arbetsuppgifterna? Hur ser det ut med tjänstebilar, tjänstepension, gymkort och andra förmåner?
En fjärde fråga är vad som händer om det börjar gå dåligt. Om det inte längre går att få ut lön till 4-5 familjemedlemmar, utan kanske bara 3. Vem skall då sluta?
Det här är minerad mark, och det finns all anledning i världen att komma överens om otrevligheterna medans man är sams, för är man inte sams blir allt omöjligt. Det gäller också att tänka sig in i vad man kan komma att utsättas för, och försöka riskeliminera.
Starta aldrig företag med en vän är mitt råd. Företag kan man starta om om det skiter sig men vänner får man oftast inte tillbaka. Skrivit lite om det här, se punkt 2:http://nolingo.se/10-konkreta-rad-till-blivande-entreprenorer
@NO LINGO 23437 wrote:
Starta aldrig företag med en vän är mitt råd. Företag kan man starta om om det skiter sig men vänner får man oftast inte tillbaka. [/URL]
Jag förstår vad du menar, men samtidigt kan jag känna att tålde inte vänskapen det var den då verkligen en riktig vänskap? Vänner måste kunna diskutera och stöta och blöta saker mellan sig, och man måste kunna jobba fram bra avtal mellan sig. Är vänskapen av sådana art att man inte kan göra det ja då skulle jag nog inte starta företag, men en sådan person skulle jag inte heller kalla vän, utan bekantskap eller kompis.
det är just den om du ursäktar naiva inställningen som kan ställa till det.
Finns otaliga exempel på att det kan gå riktigt illa och där vänskapen tagit stryk och det har inget att göra med att vänskapen inte fanns/var tillräckligt stark.Jag tycker inte det är naivt, visst vet jag också exempel på massor av företag där det gått käpprätt åt helvete och där man aldrig mer pratar med varandra, men jag tror att jag kanske lägger in andra värderingar i begreppet vän än vad ni gör. Vänner har man kanske en i livet av om man har tur, men bekanta kan man ha många, liksom många som man tror är vänner
. I vårt upplägg blir det mest att hon sköter det praktiska med att packa order, packu upp varor, bokföring osv. Men givetvis en input när man ska beställa nya varor, planera julen osv.
försök att se förbi rynkorna så kan ni lära mycket 
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.