Du slog mig inte bara på “fingrarna”, utan de känns som att du stod där med en väldigt stor överdimensionerad hammare och slog ner mig några tum i marken.
Påriktigt, varför överge dessa fenomenala kodkort, de är säkra och relativt smidiga?
Du slog mig inte bara på “fingrarna”, utan de känns som att du stod där med en väldigt stor överdimensionerad hammare och slog ner mig några tum i marken.
Jag tror att ni finländare är tåligare än så … naturligtvis skall du skratta.
Påriktigt, varför överge dessa fenomenala kodkort, de är säkra och relativt smidiga?
För att de var dyra att administrera, för att koderna tappades bort ideligen, för att det var eftertraktat stöldgods och genom att de var lätta att kopiera utan att ägaren till dem märkte något.
Handelsbanken har dosa och jag svär varje gång jag inte är hemma och kommer till “köp” bara för att upptäcka att jag behöver dosa. Jag svär också när jag hyr film hemma och precis tror att jag ska få börja titta på film men istället får gå och hämta dosa. Men hellre dosa än vansinnigt människofientliga lösenord som ska bytas ut hysteriskt ofta.