- Detta ämne har 34 svar, 17 deltagare, och uppdaterades senast för 11 år, 3 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
@Parvelito 59926 wrote:
…och min lust att betala 150 spänn för det där är obefintlig. Skall maila DHL i morgon och höra vad de säger…
Till oss sa de idag att “- så här är det, den väljer fågelvägen. Är det vatten eller berg imellan, synd!”.
Man får implementera funktioner där kunden kan välja närmsta Servicepoint eller hänvisa kunderna till DHL | Servicepoint Locator där de kan leta efter sin närmsta yada yada yada blah blah…
Den “personliga” säljaren på DHL har tydligen mer information om detta.
Så synd för DHL att man då som Ehandlare får börja räkna med några kronor per paket extra för sådant också. Med deras drivmedelstillägg på just nu fabulösa 11%, returavgifter och flyttavgifter, samt kostnad för att gå med i ett gruppavtal så är det inte så j***a billigt längre. Och skickar man paket är det storstadstillägg och småortstillägg. Dags att ta en vända med de andra transportföretagen igen, sådana som kan koda systemet så att postnummerområden och adresser styrs mot lämpliga ombud.
@Parvelito 59091 wrote:
Jag räknade med att den anställde skulle ha runt 20kkr i månaden och jobbar c:a 160 timmar i månaden minus fem veckors semester. Runt 1700timmar per år. Om man bara kan belägga anställda till 70% (vilket 1200 timmar motsvarar) så blir det så klart väldigt dyrt. Tack och lov klarar de flesta det bättre. Det är inga som helst problem att ringa valfritt bemanningsföretag och hyra in folk för 240kr/timme.
Någon arbetsplatskostnad på 150kkr per anställd finns det nog ingen ehandlare som har, det är möjligen förbehållet flashiga konsulter runt Stureplan att komma upp i det (12.500kr/månad).
För att rationellt kunna hantera returer så bör man ta dem i klump, precis som även packning och plock gärna görs i klump för att få upp effektiviteten. Tio i timmen är rätt lågt räknat för att packa, men stämmer rätt bra för att hantera returer.
Jag vill reservera mig för att jag inte vet vad du betalar för din lagerpersonal, men om du betalar 20 KSEK per månad så blir årskostnaden enbart för lönen 20000*1,5*12,2 => 366 000 kr. 1,5 är en normal scahblonkostnad för arbetsgivaravgifter och tjänstepension enligt föreningen Auktoriserade Revisorer och SRS (Sveriges Redovisningskonsulters Riksorganisation eller nåt ditåt betyder det). 12,2 Är om Greger skrev Månadslönen inkl semesterlönetillägget, även det en schablon som är väletablerad.
Sen kan vi alltid resonera om vad arbetaplatskostnaden blir inkl administration, revisor, bokföring, utbildning, fika, You name it.
Det var redan 1999 en väletablerad schablon i revisorskretsar här i Stockholmstrakten att man räknade med 150 000 i årskostnad. Bor du ute på landet kan dnna kostnad givetvis vara betydligt lägre. Den brukar ändå motsvara 125 kr per effektiv arbetstimme (1200 per år).
Antalet lönegrundande timmar brukar ligga på 1760 per år. Du har normalt ca 52 kalenderveckor på ett år, 2 av dessa är räda dagar, 5 veckor är semester då är vi nere i 45 veckor dvs 40 timmar per vecka gånger 45 veckor blir 1800 timmar. Semestern varierar med åldern på arbetstagaren så när du fyllt 40 så får man en extra vecka,när man fyllt 50 får man ytterligare en och när man fyllt 60 får man ytterliagre en (det beror på vilket kollektivavtal man är ansluten till). Jag brukar hur som helst räkna med 1760 lönegrundande timmar per år, du kan kolla det med handelsavtalet för det är väl det som ligger närmast en eHandlare antar jag. Manliga anställda är sjuka 2 veckor per åroch kvinnor 4 veckor per år som ett genomsnitt.
366000 kr/1760 => 208 kr. Men det finns ingen någonstans i sverige som lyckas få sin personal att jobba med 100% beläggning, 1200/1760 motsvarar 68% beläggning, vilket är helt normalt.
Så när man räknar i sina kalkyler bör man aldrig räkna med att personalen jobbar mer än 1200 timmar per år med det de är anställda för.
Lönekostnaden 366 000 kr blir då 366000/1200 => 305 kr per produktiv timme.
Lyckas de packa 10 paket i timmen så hinner de 12000 på ett år, det är det man får räkna med, inte mer, för då lurar man sig själv.
Om du har en packare som packar 10 paket i timmen så kostar denne 366000+150000 dvs 516 000 kr per år dvs 43 kr per paket. Detta är din självkostnad för packaren/lagerpersonalen. 516000/1200 blir ju 430 kr per produktiv timme.
Tänk på att om du hyr in en person från bemanningsföretag så har du ändå kostnader för administration, utbildning (specifikt för din verksamhet), lager, bokföring, fakturering, kontor m.m. Hyr du in för 240 kr per tim så får du ändå lägga på 125 kr per tim, dvs du får en kostnad på 365 kr i timmen.
Du får givetvis bättre kvalitet på siffrorna om du använder verkliga värden från din verksamhet och räknar med alla kostnader i kontoklass 5-7 eller 5-8.
Eftesom jag inte vet dina verkliga värden så får ja hålla tillgodo med mina schabloner.
Hur man sen fördelar kostnaderna per produkt är en annan femma, vissa produkter kanske man lägger på 20 kr som omkostnader medan andra får 100 kr som omkostnader. Det får man ju sätta i relation till hur mycket jobb och lagerplats de tar upp.
Personalavgångar brukar även de vara ganska kostsamma historier, man räknar här med en schablonkostnad på minst 250 000 kr för varje ansträlld som slutar som ett genomsnitt. Du har kostnader för minskad produktivitet, rekryteringskostnader, upplärningskostnader, avgångslön m.m.
Det är helt korrekta beräkningar du gör Conny, men jag skulle ändå vilja ge några kommentarer:
1. En del arbetsplatskostnader finns inte hos en passionerad mindre e-handlare – eftersom han inte tar ut mer lön för att han får jobba några extra timmar. När man anställt någon ny så ser man till att lära upp denne, och lägger den tid som behövs.
2. Om man skall jämföra inhyrd vs egen personal så är det bara den direkta kostnaden, dvs lön och soc avgifter, som behöver jämföras.
3. Lokalerna blir inte större, och man behöver inte ha fler lampor tända, bara för att man anställer en person till. Sådana kostnader brukar se ut som trappsteg. Men – jag håller med om att man kan linjärisera dem som ett allmänt resonemnag, och ju större företaget är desto mindre trappsteg brukar det vara. Räknar man på 100 vs 200 anställda så är det helt ok, men räknar man på att gå från 2 till 3 anställda så blir det lätt skevt.Som liten ehandlare tror jag det är klokt att resonera i termer av särkostnader, särintäkter och samkostnader. Med dessa termer skiljer man inte på fasta eller rörliga kostnader, utan ser på hur alla kostnader/intäkter påverkas utifrån ett givet nuläge.
Särkostnad – hur mycket påverkas våra totala kostnader av en viss åtgärd.
Särintäkt – hur mycket påverkas våra intäkter av åtgärden.
Samkostnad – hur kostnad har vi oavsett åtgärden.Om man står inför valet att anställa ytterligare en medarbetare, så kommer naturligtvis kostnaderna att öka med de externa kostnader man har för rekrytering (annonsering, headhunter, etc) samt för de direkta lönekostnaderna när vederbörande är på plats. Sedan får man fundera över om de som svarar för introduktion och upplärning verkligen kostar mer (just då). Förmodligen gör de en omprioritering av sina arbetsuppgifter så ingen kommer vid det tillfället att jobba mer eller få högre lön. Inte heller behövs några speciella åtgärder i lokalerna för att hysa ytterligare en medarbetare.
Därmed är särkostnaden för en extra medarbetare betydligt lägre än den genomsnittliga kostnad man ofta räknar med.Man skall naturligtvis inte lura sig själv genom att blunda för kostnader – men vid varje beslutstillfälle så är det nog klokt att se hur det ser ut just då, just för mig – inte hur det ser ut för ett genomsnittligt företag i Sverige.
Om man räknar vilken timkostnad man skall debitera i en tjänsteverksamhet så får man naturligtvis se till hela kostnadsmassan. Det går ju inte att den senast anställde debiterar en lägre timpeng än den först anställde – bara för att särkostnaden för honom var lägre.
Det är helt enligt min inställning du resonerar GregerA.
Lokalkostnaden är självfallet en fast kostnad som man bör räkna med. Anledningen att jag räknar med schabloner på detta sätt är för att lyfta fram att företaget har ganska stora dolda kostnader som många småföretagare missar att räkna med. Sen kan vi diskutera detaljer hur stora dessa kostnader är. Det tycker jag är en mycket intressant diskussion.
Det kanske är känsligt att diskutera exakta fasta kostnader här på eHandel.se för det kan ju vara det som skiljer vinnare från förlorare när det är extremt små marginaler. Jag har respekt för att eHandlare inte vill avslöja sina innersta konkurrensmedel.
Jag är ju gammal konsult och då är det inte alls känsligt för mig att prata om dessa schablonkostnader. Man får väl betrakta mig som nybörjare inom eHandel över huvud taget än så länge.
Schabloner använder jag när jag inte känner till särkostnaderna, schablonerna är till för att jag ska hamna mindre fel än om jag bara räknar teoretiska kostnader när man bygger upp en verksamhet. När man väl har bedrivit verksamheten ett tag (kanske ett år eller två) med full personalstyrka på kanske 5 personer så har man betydligt lättare att räkna på verkliga särkostnader.
Timkostnaden är ju intressant att ha med i sin kalkyl för man måste räkna på vad personalen hinner med i genomsnitt under en längre period, inte vad de maximalt kan prestera innan de bryter ihop av utmattning.
Det är inte så billigt enkelt att ta in extrapersonal, för de brukar behöva introduktion i jobbet och de vet ju inte var allt ligger i hyllorna så de är inte tillnärmelsevis lika produktiva/högpreseterande som heltidsanställd personal som lärt sig var allt ligger i ryggmärgen och som kan göra egna snabba beräkningar av optimal plockningsrutt när de ska plocka fram artiklar till en order.
Sen är det viktigt att ha referensramar att jämföra med när man som nybliven eHandlare eller gammal ehandelsräv sitter och smider nya planer i sin budget. Då är det bra att ha andra siffror än sina egn aatt jämföra med. Hur ligger man till egentligen. Sitter man på stora dolda kostnader som man inte tänkt på så kanske man behöver göra något åt det. Men om man ser att man har br avärden i jämförelse med andra så kan man fokuser apå andra saker. Som att hitta nya kunder eller produkter exempelvis.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.