Enligt uppgifter från Di och SVT innebär beskedet att Sverige, Danmark, Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland drabbas av en tull på 10 procent från och med den 1 februari 2026. Om ingen uppgörelse om ett amerikanskt köp av Grönland har nåtts före sommaren, planeras tullarna att höjas till 25 procent den 1 juni 2026.
Enligt Aftonbladet planerar EU nu ett svar som kan innebära tullar på 93 miljarder euro, vilket motsvarar 997 miljarder kronor. En källa uppger för Reuters att dessa åtgärder kan börja gälla den 6 februari.
Bakgrunden till beslutet mot just Sverige uppges vara en svensk militärdelegation som nyligen besökte Grönland för att visa stöd för Danmark. Enligt Donald Trump spelar dessa länder ett farligt spel som påverkar planetens säkerhet, skriver Di.
Prishöjningar och minskad export
Effekterna av de tullar som infördes under 2025 märks redan hos de stora aktörerna. Enligt Di har vd på Amazon, Andy Jassy, meddelat att priser på produkter på plattformen börjat stiga när säljare för vidare kostnader för tullar till konsumenter. Kunderna fortsätter handla men visar tveksamhet vid dyrare köp. Amazons aktie handlades ned drygt 3 procent i New York efter beskeden.
Svensk export har påverkats av de tidigare handelsförsvårande åtgärderna. Siffror från Kommerskollegium som SVT rapporterat om visar att svensk export till USA minskade med 16 procent mellan april och november 2025. Detta är en sänkning som är högre än genomsnittet för EU som låg på 3,5 procent.
Särskilt motorfordon har påverkats där exporten föll med 25 procent. Enligt Di backade den svenska exporten totalt med 15,3 miljarder kronor under de första tio månaderna 2025, där USA stod för 97 procent av minskningen.
Sektorerna som drabbas i högre grad
De branscher som ser ut att få svårigheter är fordons- och läkemedelsindustrin. Di skriver att exporten av fordon och fordonsdelar minskade med 26 procent under förra året, medan läkemedelsexporten föll med 34 procent. Skillnaden i procentsatsen för fordonsindustrin mellan källorna beror på att de baseras på olika mätperioder under 2025.
Tyskland är det land i Europa som har den högsta varuexporten till USA med ett värde på 128 miljarder dollar under förra årets första tio månader. Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, menar att osäkerheten är en faktor då den kan få företag att skjuta på sina investeringar.
Politiska reaktioner och marknadens rörelser
Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson beskriver situationen i SVT som ett utpressningsförsök och menar att EU inte bör vika sig. Statsminister Ulf Kristersson bekräftar att EU-ledarna ska träffas på ett extrainsatt toppmöte på torsdag för att diskutera stödet till Danmark och en gemensam bedömning av läget.
På finansmarknaden har rörelser blivit synliga efter de nya beskeden. Enligt SVT föll Stockholmsbörsen omkring 2 procent vid öppningen under måndagen. Samtidigt rapporterar Di att den amerikanska tioårsräntan har stigit från cirka 4,22 till 4,28 procent. Dollarn har ändrat värde mot den svenska kronan och har rört sig från 9,22 till nära 9,11 kronor. Sergio Ermotti, vd på banken UBS, varnar dock i Di för att sälja amerikanska statsobligationer som ett verktyg i konflikten, då han anser att det är svårt att lämna USA:s ekonomi.