Under förra året passerade nära hälften av alla kortbetalningar i euroområdet genom de två amerikanska aktörerna Visa och Mastercard. I över hälften av euroländerna sker korttransaktioner enbart via internationella kortsystem.
Detta beroende har hamnat i politiskt fokus. Europeiska centralbanken (ECB) har beskrivit kontrollen över betalningssystemen som en fråga om ekonomisk suveränitet. Oron grundar sig bland annat i risken för att europeiska medborgare och företag skulle kunna isoleras finansiellt om tillgången till amerikansk infrastruktur begränsas på grund av geopolitiska beslut.
Wero: Det paneuropeiska alternativet
Som ett svar på den amerikanska dominansen lanserades den digitala plånboken Wero under 2024. Initiativet drivs av European Payment Initiative (EPI) och är för närvarande det enda paneuropeiska försöket från den privata sektorn att skapa ett autonomt betalnätverk. Tjänsten började som en lösning för överföringar mellan privatpersoner i Tyskland, Frankrike och Belgien, men expanderar nu.
Enligt Ludovic Francesconi, strategi- och medlemschef på EPI, är målet att utmana de amerikanska nätverken till 2027. Tjänsten är i processen att rullas ut för e-handel i flera europeiska länder.
Utan en paneuropeisk lösning saknar Europa ett användbart lager för sin autonomi och sitt ledarskap för handel på sitt eget territorium, vilket naturligt skalar över den inre marknaden, säger Ludovic Francesconi.
För att Wero ska bli ett reellt alternativ för europeisk handel krävs dock att flera kriterier uppfylls. Judith Arnal, forskare vid Centre for European Policy Studies, konstaterar:
Det måste vara kostnadseffektivt för handlare, bekvämt för konsumenter, säkert mot bedrägerier och erbjuda ordentliga tvistlösningssystem.
Sammanlänkade mobila plånböcker
Parallellt med Wero pågår ett arbete med att koppla samman befintliga nationella mobilbetalningssystem i Europa. Målet är att användare ska kunna betala över landsgränserna med sina befintliga appar, såsom spanska Bizum, polska Blik eller danska och norska Vipps Mobilepay.
Enligt en rapport från Riksbanken står Swish i dagsläget utanför de konkreta samarbeten som resulterar i färdiga gränsöverskridande lösningar för konsumenter, och fungerar i praktiken som en inhemsk, isolerad tjänst. Samtidigt är Swish medlemmar i branschorganisationen EMPSA (European Mobile Payment Systems Association), vars uttalade mål är att på sikt möjliggöra gränsöverskridande mobilbetalningar i Europa.
Transaktioner från konto till konto lyfts överlag fram som ett potentiellt framtida alternativ till kortbetalningar med Visa och Mastercard. För att underlätta den bakomliggande processen för omedelbara betalningar mellan exempelvis svenska kronor och euro, lanserade Riksbanken funktionen TIPS Cross-Currency i sin underliggande infrastruktur under hösten 2024. Tjänsten förväntas nå bredare användning framöver i takt med att de svenska affärsbankerna rullar ut stödet till sina slutkunder.
Svenska fintech-bolag och direktbetalningar
Vid sidan av de mobila plånböckerna växer även andra tekniska lösningar fram som kringgår de traditionella, amerikanska kortnätverken. Ett exempel med svensk koppling är betalningar från konto till konto (A2A) baserade på Open Banking-teknologi. Svenska aktörer som Trustly och Brite Payments tillhandahåller system där betalningen initieras och dras direkt från konsumentens bankkonto till e-handlaren. Eftersom transaktionerna inte passerar via Visa eller Mastercard minskar beroendet av utländsk infrastruktur, vilket i regel även innebär förändrade transaktionskostnader för e-handlaren.
Denna utveckling stöds av EU:s regelverk för omedelbara betalningar (SEPA Instant), som standardiserar sekundsnabba överföringar mellan europeiska banker. På längre sikt utreds även statliga digitala valutor som ett fristående alternativ. Medan ECB arbetar med en digital euro, fortsätter den svenska Riksbanken att undersöka förutsättningarna för en e-krona. En framtida e-krona skulle utgöra ett statligt utgivet digitalt betalningsmedel för allmänheten, skapat för att fungera oberoende av kommersiella och utländska betalningssystem.
Riksbankens uppmaning: Sprid riskerna
Samtidigt som utvecklingen av nya system pågår, meddelar Riksbanken nya rekommendationer för svenskarnas betalningsberedskap i händelse av kris eller störningar. För att minska sårbarheten i systemet uppmanas hushållen att diversifiera sina betalningsmetoder.
Riksbankens riktlinjer inkluderar:
- Olika kortnätverk: Tillgång till minst två kort från olika nätverk (exempelvis ett Visa och ett Mastercard) ifall ett av systemen drabbas av avbrott.
- Mobilbetalningar: Tillgång till Swish, då tjänsten använder en annan bakomliggande infrastruktur än kortbetalningar och därmed kan fungera även om kortnätverken ligger nere.
- Fysiska kort: Att ha fysiska betalkort tillgängliga och inte enbart förlita sig på integrerade mobiltjänster som Apple Pay eller Google Pay, för att kunna nyttja offlinebetalningar.
- Kontanter: Ett riktmärke på 1 000 kronor i kontanter per vuxen.
För e-handlare understryker den nuvarande utvecklingen vikten av att erbjuda en bredd av betalningsalternativ. Detta inte bara för att möta kundernas preferenser, utan också för att säkra transaktionsflödena vid eventuella driftstörningar i specifika nätverk.