Året började med en försiktig men efterlängtad optimism. Vi såg hur både bostadsmarknaden och e-handeln började vakna till liv igen efter en utdragen period av isande motvind. Svenska konsumenter vågade kika fram ur sina ekonomiska skyttegravar, och vi i branschen kände vittringen av en stabilisering. Men när vi nu stänger böckerna för årets första kvartal tvingas vi konstatera att geopolitiken återigen har kastat grus i maskineriet.
Svensk Handels rykande färska siffror för mars är dyster läsning. Framtidsförväntningarna störtdyker över hela linjen. Mest dramatiskt är det inom sällanköpsvaruhandeln, där framtidsindikatorn rasar med 7,1 enheter och lönsamhetsförväntningarna backar kraftigt. Som Svensk Handels vd Sofia Larsen så träffande uttryckte det: det råder inga tvivel om att detta är ”ett tydligt bakslag”. Osäkerheten har på nytt tagit ett järngrepp om svensk handel.
Dubbelsmäll för plånbok och marginaler
Kärnan i denna vändning är självfallet situationen i Mellanöstern. Kriget i Iran och den påföljande blockaden av oljetransporter sänder chockvågor över hela det globala handelssystemet. Häromdagen satt en energiexpert i TV4:s Nyhetsmorgon och levererade en prognos som fick åtminstone mitt morgonkaffe att fastna i halsen: de nuvarande oljereserverna räcker en liten bit in på sommarmånaderna, men därefter väntar ren ransonering och bensinpriser som kommer att skjuta i höjden till nivåer vi sällan skådat. Detta skulle vara katastrofalt för världsekonomin då det skulle kunna bilda en ekonomisk lavin där kanske till och med den svarta måndagen på börsen skulle se munter ut i jämförelse.
För svensk e-handel och fysisk handel är konsekvenserna uppenbara. Transporter är e-handelns blodomlopp, och skenande bränslepriser kommer att slå skoningslöst mot marginalerna hos både logistikaktörer och e-handlare. Samtidigt gräver dyrare bensin och högre uppvärmningskostnader nya djupa hål i konsumenternas plånböcker. Ovanpå detta har vi Riksbankens nästa drag. Om energipriserna driver upp inflationen igen är risken för en ny räntehöjning längre fram överhängande. Då fryser den spirande återhämtningen till is, och tidigare ett steg framåt blir två steg tillbaka.
Hur löser vi i branschen detta?
Att stoppa huvudet i sanden är inget alternativ. För det första måste branschen accelerera omställningen till fossilfria transportkedjor. De e-handlare och logistikpartners som redan investerat tungt i elektrifiering och alternativa drivmedel kommer att få en enorm konkurrensfördel om en eventuell oljeransonering slår till i sommar.
För det andra krävs extrem flexibilitet i lager- och prishantering. Vi behöver flytta hem delar av våra lager närmare slutkonsumenten för att korta de fossilberoende transportsträckorna.
Från politiskt håll krävs samtidigt handlingskraft. Att enbart rulla ut tillfälliga skattesänkningar på bensin kommer inte att räcka om utbudet stryps. Politiken måste i stället säkra elförsörjningen, stötta företagens likviditet genom en potentiell storm och underlätta snabba investeringar i grön infrastruktur.
Så kanske blir inte första halvan av 2026 den återhämtning vi hoppats på. Den svenska e-handeln har dock bevisat sin otroliga anpassningsförmåga förr – under pandemin och under inflationschocken. Nu kan det vara dags att bevisa det igen. Det handlar inte längre om att rida ut stormen, utan om att lära sig navigera i den.
