Konsumentverket har under en längre tid haft ögonen på hur företag hanterar sin prismarknadsföring, särskilt under intensiva shoppingperioder som Black Friday förra året. Granskningen avslöjade att de tio nu aktuella företagen återigen brustit i sin information till konsumenterna. Detta har lett till att KO nu utfärdar förelägganden, vilket innebär att företagen måste korrigera sina felaktigheter för att undvika att de utdömda vitena verkställs.
Det är stora kända företag som fastnat i vår granskning. De har alla tidigare gjort fel och varit föremål för våra åtgärder. Därför går vi nu vidare med förelägganden, säger Maja Lindstrand, jurist på Konsumentverket.
Konsumentombudsmannen ser allvarligt på vilseledande prisinformation, då det kan lura konsumenter att tro att de gör en bättre affär än vad som faktiskt är fallet.
Vi konsumenter vill gärna känna att vi gör en bra affär. Därför lockas vi extra mycket av röda priser, kampanjer och stora rabatter, som till exempel om det står att varan är nedsatt med 50 procent, förklarar Maja Lindstrand.
Enligt prisinformationslagen måste företag, när de marknadsför en produkt till nedsatt pris, tydligt ange det lägsta pris som varan har sålts för under de senaste 30 dagarna. Kampanjpriset måste vara lägre än detta tidigare lägsta pris, och eventuella procentuella eller kronologiska rabatter ska beräknas utifrån just detta referenspris. Att använda något annat pris som grund för rabatten är inte tillåtet.
Granskningen visade på flera konkreta exempel på vilseledande prissättning. Myndigheten ger några exempel:
Ett företag sålde en vinterjacka med 22 procent rabatt. Problemet var bara att det inte räknades från jackans lägsta pris de senaste 30 dagarna utan från ett högre pris. I verkligheten var priset inte ens rabatterat i förhållande till tidigare lägsta pris, utan 299 kronor dyrare. Ett annat av företagen sålde en hudkräm för 724 kronor och skrev att den tidigare kostat 965. Men egentligen var rätt pris att jämföra med 675 kronor – alltså billigare än försäljningspriset.
