Får tiotusentals ton kläder varje år – så mycket bränns till sist upp

Vad händer när kläderna har nått välgörenhetsorganisationerna?

För någon vecka sedan publicerade vi en kartläggning över vad några stora modeföretag gör med alla plagg de inte lyckas sälja. Problemet med restlager är förstås något som modehandlare alltid måste förhålla sig till, men sedan coronapandemin slog till på allvar sitter många företag med större restlager än normalt.

LÄS ÄVEN: Efter massiva klädbränningen - så gör modejättarna i dag

Annons

Vår kartläggning visade att flera aktörer som ett sista steg skänker bort de varor som inte gått att sälja, ens på rea. Vanligtvis hamnar kläderna då hos aktörer som Röda Korset, Fretex, Myrorna och Human Bridge. Vi kan nu avslöja att välgörenhetsorganisationerna får in tusentals ton kläder varje år och att det mesta skänks vidare eller återvinns. Men en viss procent, som inte går att använda till något annat, går till energiåtervinning, vilket alltså innebär att de bränns upp till slut.

"5 procent går till energiåtervinning"

Norska Fretex, som bland annat får varor från Gina Tricot, berättar att 70 procent av de varor de får in återanvänds. Skadade varor används till produktion av nya produkter, som till exempel isoleringsmaterial och tråd.

Men de volymer som kommer in överstiger det behov producenterna har för textilier som råvaror, säger Trine Gjermundbo, kommunikationschef på Fretex.

Det som inte kan materialåtervinnas går till energiåtervinning. Den delen utgör cirka fem procent av den totala volymen.

Myrorna delar inga procentsatser, men skriver i en kommentar till redaktionen att man exporterar en del plagg utomlands efter att produkter till Myrornas butiker samt eventuella sopor sorterats ut. Plaggen som skickas utomlands går både till återanvändning och återvinning.

Får in 13 000 ton textilier om året

Human Bridge förklarar i ett mejl till redaktionen att deras biståndsarbete finansieras till största delen av överskottet från organisationens näringsverksamhet, vilket innebär insamling och försäljning av textilier. Förra året samlade organisationen in närmare 13 000 ton textilier.

En del av dessa sorteras i våra sorteringar här i Sverige, men den övervägande delen säljer vi till sorteringsbolag inom EU. Dessa sorterar i sin tur i första hand för återanvändning, därutöver för återvinning och en mycket liten del går till energiåtervinning, skriver Robert Bergman, verksamhetsledare på Human Bridge.

Han berättar att ekonomin i den här processen ligger i att återanvända så mycket som möjligt.

Annons

Recycling eller återvinning innebär i stort sett endast kostnad, i bästa fall kan kostnadstäckning utgå för frakt av materialet till de företag som i huvudsak jobbar med mekanisk återvinning. Återvinningen av textil till fibrer är så försvinnande liten att den inte ännu är en lösning för branschen.

Så om jag förstår det rätt förstörs alltså inga varor i den bemärkelsen att de destrueras och alltså blir till sopor snarare än återvinns?

Ja, endast varor som inte kan återanvändas eller ens återvinnas går till förbränning. Vår erfarenhet är att det är runt 5 procent som blir energiåtervinning. Detta är den samlade statistiken från våra samarbetspartners och gäller hela den volym vi hanterar. Alltså inte bara skänkt material från företag.

Företagen står för mindre än en procent

Human Bridge har avtal med en rad företag - som till exempel KappAhl - som de tar emot textilier ifrån. Varje avtal anger hur Human Bridge får använda de varor som organisationen tar emot. Robert Bergman tycker inte att det är något problem att ta hand om modejättarnas restvaror. En betydligt större andel kommer från annat håll, som till exempel privatpersoner.

Det är viktigt att förstå att det material som kommer från företag, det vill säga nytt överskottsmaterial, reklamationer och så vidare, är så försvinnande lite i volym att det är ett mycket litet bekymmer att omsätta det. Ställt i förhållande till – i vårt fall – 13 000 ton begagnade textilier som vi hanterar, så utgör material från företag inte ens en procent av detta. Vi förstår mycket väl reaktionen från allmänheten när man hör talas om överskottsmaterial från handeln, problemet är dock att man inte har något att relatera detta till, det vill säga hur mycket - eller egentligen lite - det är i förhållande till omsättningen av material.

Även hos Röda Korset är det i första hand privatpersoner som skänker varor, även om organisationen också har samarbeten med en rad företag - som till exempel H&M och Boozt.

Martina Bozic, verksamhetsutvecklare för Röda Korsets secondhand-verksamhet, berättar att deras upplägg är att i första hand sälja gåvorna i secondhand-butikerna eller ge till behövande och i andra hand att återvinna textilierna. Av det som lämnas in säljs cirka 40 procent i butik och resten går till textilåtervinning. Av det som går till textilåtervinning används 60 procent som kläder och resten blir till bland annat trasor, fyllnadsmaterial till flygplan och material som används till ljuddämpning.

90 procent av de varor som gått till textilåtervinning får nytt liv medan 10 procent går till värmeutväxling, det vill säga bränns upp.

Det sämsta utfallet är att privatpersoner slänger textil i hushållssoporna för då går det direkt till värmeutväxling, den största miljönyttan görs när plagget används igen. Totalt slänger vi i Sverige åtta kilo textilier per person och år.

"Tar inte emot enbart för att skicka till återvinning"

I Sverige har Röda Korset cirka 300 butiker som samlar in sammanlagt 4 000 ton textilier per år. Därifrån skickas osålda kläder vidare till 15 depåer runt om i landet varifrån de sedan skickas vidare till i första hand Europa och i andra hand till länder i andra världsdelar. De bolag som tar hand om Röda Korsets försändelser förbinder sig att följa organisationens så kallade “code of conduct”.

Kan ni ta emot hur mycket varor som helst? Det måste ju finnas en gräns för hur mycket man kan donera eller återanvända.

Vi har ingen klausul på det sättet och Röda Korset är neutrala gentemot alla våra samarbetspartners. Däremot är det viktigt att det vi får in är helt, rent och säljbart för att skapa värde för Röda Korset. Vi tar inte emot textilier enbart för att skicka dem till textilåtervinning, avslutar Martina Bozic.

Annons

Prenumerera

Du missar väl inte vårt nyhetsbrev E-handelsnytt?

Tack!