Avtalsrörelsen är i full gång och det pågår hårda förhandlingar kring kollektivavtalen för handeln. En av stridsfrågorna är den som handlar om ob. Svensk Handel vill byta ut ob-ersättningen mot vanlig lön, medan Handels istället vill att den utökas kopplat till arbete på högtidsdagar.
Och mitt i allt släpper Handels en ny rapport om just ob-ersättningen, som visar att den i detaljhandeln är värd sex miljarder kronor på ett år.
Det kan vara svårt att få grepp om hur mycket sex miljarder kronor är för kollektivet anställda i handeln. Men det motsvarar 32 semesterdagar per anställd och år. Det är alltså mycket stora värden, och en stor del av handelsanställdas inkomster, säger Stefan Carlén, chefsekonom för Handels och rapportförfattare.
Rapporten, som fått namnet ”Myter och sanningar om ob – En studie av ob-tilläggen i detaljhandeln”, visar bland annat på en jämn fördelning av ob. Den pekar också på att uppfattningen att främst yngre och tillfällig personal får ut mest ob är felaktig. Allra mest får anställda i gruppen 45 till 54 år ut, visar det sig. Minst får anställda i gruppen 18 till 24 år.
"Måste få en schyst ersättning"
Man kan även visa upp att fackmedlemmar får ut mer ob än icke-medlemmar – något som gäller över samtliga åldersgrupper från 18 till 64 år. I rapporten kommer man även fram till att om Svensk Handel får sin vilja igen och ob-ersättningen byts ut mot vanlig lön, så skulle dagens värde av ob falla fort på grund av branschens höga personalomsättning.
Nu vill vi modernisera ob-ersättningen. Tiotusentals människor i handeln arbetar på julafton, påskafton och nyårsafton utan extra ersättning innan klockan 12. Dagar som de allra flesta ser som obekväm arbetstid. De som arbetar dessa tider måste självklart få en schyst ersättning, säger Handels ordförande Susanna Gideonsson.
