Den senaste tiden har det har dykt upp en hel rad bedrägliga aktörer, som försöker tjäna snabba pengar genom att lura e-handelskonsumenter till köp. De lockar med attraktiva priser, proffsiga hemsidor och välkända betalpartners.
Men när konsumenten väl lagt sin beställning går allt åt skogen. Många gånger skickas inga varor alls, men om de gör det motsvarar de inte produktbeskrivningarna, eller har stora brister i kvalitet. Att sen kontakta säljaren för en retur och pengarna tillbaka är nästan uteslutande helt omöjligt.
Gemensamt för flera av de här bluffsajterna är att de använt sig av Klarna som betalningsleverantör i checkouten. Det syns inte minst hos ärendena hos reklamationsnämnden, ARN, något som Dagens Industri uppmärksammat.
Vi hade 153 ärenden mot Klarna 2022. I fjol var samma siffra 871. Hittills i år har vi 260 ärenden som riktar sig mot Klarna, säger Marcus Isgren, ordförande för ARN, till tidningen.
Man sticker därmed ut ordentligt i statistiken. En av de närmsta konkurrenterna, Qliro, hade 13 ärenden riktade mot sig.
Det här har fått Konsumentverket att dra öronen åt sig. Och enligt Di överväger myndigheten rättsliga åtgärder mot Klarna. Detta då man anser att betaljätten kan ha vilselett konsumenterna kring deras rättigheter.
Det är oerhört allvarligt när en stor kreditgivare som Klarna inte iakttar invändningsrätten, säger Gabriella Fenger-Krog, enhetschef på Konsumentverket.
Invändningsrätten innebär att konsumenten kan ställa liknande krav på kreditgivaren som på säljaren.
"Kan bara beklaga"
Klarna själva medger också att man inte har gjort rätt för sig. Men också att man genomför regelbundna kontroller och agerar om man upptäcker att en handlare inte lever upp till kraven som Klarna stället.
Vi kan bara beklaga att vi inte har levt upp till den standarden i dessa tillfällen. Konsumentens invändningsrätt gäller och vi på Klarna ska pröva ärenden och fatta beslut utan att hänvisa till ARN, säger Joel Hedin, pressansvarig för Klarna, till tidningen.
