Search
Close this search box.
ANNONS

Kapade sajter senaste hotet mot E-handlare

Kapade sajter senaste hotet mot E-handlare
Jimmy Andersson
jimmy@ehandel.se

Dela artikeln:

Digitala attacker mot fรถretag blir allt vanligare, รคven inom e-handeln. Att kriminella i utpressningssyfte kapar sajten och mot betalning inte lรคcker fรถretagshemligheter รคr den senaste trenden. Nรฅgot som kan kosta stora pengar, men fรฅ vรฅgar anmรคla.

ANNONS

Kapade e-handelsplatser blir allt vanligare och kan kosta ett fรถretag flera miljoner kronor. Det kan vara allt frรฅn hackade kunddatabaser till รถverbelastningsattacker och kan skada ett fรถretags trovรคrdighet under en lรฅng tid skriver Svenska Dagbladet.

Fรถr att rรฅda bot pรฅ problemet har Svensk Distanshandel nu tillsatt en arbetsgrupp som ska ta tag i sรคkerhetsfrรฅgan och hitta sรคtt att vรคgleda drabbade e-handlare. I fรถrra veckan ska gruppen ha haft sitt fรถrsta mรถte.

โ€“ Vi mรฅste titta pรฅ vad det รคr som hรคnder nรคr gangstrarna tar รถver och vilket skydd som behรถvs, sรคger Svensk Distanshandels vd Jonas Ogvall.

Krรคvs inga omfattande kunskaper

Intrรฅng i kunddatabaser hรถr till de vanligaste angreppen just nu, och det kan ge hackarna tillgรฅng till kundernas information. Man hotar sedan med att offentliggรถra de uppgifterna, nรฅgot som kan skada ett fรถretags varumรคrke och trovรคrdighet.

Enligt Thom Thavenius, vice affรคrsomrรฅdeschef pรฅ sรคkerhetsbolaget Scandinavian Risk Solutions sรฅ รคr det oftast inte samma person som utfรถr de tekniska attackerna, som sedan kontaktar bolaget och krรคver en lรถsensumma.

โ€“ Man kan sรคga att metodiken รคr densamma som vid industrispionage. Man stjรคl hemlig information, men syftet รคr inte att anvรคnda den fรถr att utveckla egna produkter eller verksamhet utan att sรคlja tillbaka den till dess ursprungliga รคgare eller till hรถgstbjudande.

David Jacoby som รคr sรคkerhetsforskare pรฅ Kaspersky Lab, sรคger att det inte krรคvs nรฅgra omfattande kunskaper fรถr att lyckas gรถra intrรฅng i fรถretagens system.

โ€“ Det finns de som satt det i system, de hackar fรถretag fรถr att komma รถver information och sedan hotar man att anvรคnda den mot bolaget, sรคger han till SvD.

Fruktar offentlighetens reaktion

Hur mรฅnga svenska fรถretag som drabbats av nรคtattacker och utpressning vet man inte riktigt. Mรฅnga avstรฅr att anmรคla den hรคr typen av brott till polisen och fรถrsรถker lรถsa situationen pรฅ egen hand.

Anders Ahlquist, it-brottsspecialist vid rikspolisstyrelsen, sรคger att mรถrkertalet รคr stort och tror att problemet ligger i att fรถretag som utsรคtts fรถr den typen av utpressning รคr rรคdda fรถr kritik frรฅn offentligheten.

โ€“ Det รคr mycket ovanligt att man vรคnder sig till polisen. Men jag har haft hypotetiska samtal med representanter fรถr olika fรถretag dรคr man velat dryfta frรฅgan. Det har aldrig lett till en polisanmรคlan men man kunde fรถrstรฅ att de blivit utsatta fรถr nรฅgonting.

ย 
Kรคlla: SvD

Dela artikeln: