Mejlutskick – en dold klimatbov: ”Alla måste tänka ett steg längre”

"Lika mycket som att köra 33 mil med bensinbil".

Vår granskning av e-handlarnas mejlutskick har mötts av reaktioner från såväl andra e-handlare som branschexperter. En del - bland annat representanter för mejlverktyg - har ifrågasatt hur rimligt och effektivt det är att skicka stora mängder mejl till sina kunder, även om det förstås är svårt att säga vad som är en stor mängd.

LÄS ÄVEN: Experterna om mejlutskicken: "Helt emot att skicka dessa mängder"

Annons

En annan aspekt att ta hänsyn till är det avtryck som både mejlande och annan digital aktivitet har på klimatet. Enligt hostingbolaget Glesys väntas avtrycket från digital aktivitet stå för en allt större del av den totala mängden koldioxidutsläpp i framtiden, vilket bolaget tidigare i höstas berättade om på eventet Emeet i Malmö. Ehandel, som för transparensens skull också har våra servrar hos Glesys, tog kontakt med företaget för att få mer information.

I dag beräknas datacenter och digital infrastruktur stå för 3 procent av den globala elförbrukningen och 2 procent av världens totala koldioxidutsläpp, alltså någonstans i nivå med utsläppen från flygindustrin. Ifall utvecklingen fortsätter i samma takt, vilket den ser ut att göra, kan datacenterindustrin komma att stå för cirka 20 procent av elförbrukningen och 5,5 procent av koldioxidutsläppen inom 5 till 10 år, säger Sebastian Westman, som arbetar med marknadsföring på Glesys.

Mejl, digitala möten, aktivitet på hemsidor - vad mer exakt är det som genererar utsläpp? Går det att peka ut något område som är ett särskilt stort problem?

Olika aktiviteter kräver mer eller mindre resurser. Men för att få en bättre förståelse av det gemensamma problemet, kan man säga att varje gång vi loggar in på en digital tjänst, handlar online, streamar en film eller gör en enkel sökning på internet så startar en process i ett datacenter som kräver energi.

Som exempel tar Sebastian Westman upp att låten “Despacito”, som Luis Fonsi och Daddy Yankee släppte 2017, nu har över 7 miljarder visningar på Youtube.

Enligt data från forskningsprojektet Eureca så har nedladdningarna av låten dragit lika mycket energi som den sammanlagda årsförbrukningen för länderna Tchad, Guinea-Bissau, Somalia, Sierra Leone och Centralafrikanska republiken.

Vi blir allt mer digitala och som en del i det växer e-handeln. Vad föreslår ni att man som e-handlare ska göra med tanke på utsläppen kopplad till digital aktivitet?

Jag vill först säga att det inte finns ett förhållande i den här ekvationen där e-handeln behöver minska – det handlar snarare om att hitta en hållbar tillväxt. Som e-handlare behöver man först bli medveten om att det spelar roll för miljön och klimatet var man driftar sin webshop. Som e-handlare kan man till exempel ta reda på var man har sin webshop. Om man inte redan vet det kan man fråga sin webbyrå eller sin plattformsleverantör och därefter ställa krav.

Annons

"Kanske kan se över antalet"

I vår undersökning framkom det att en del e-handlare endast skickar ut orderbekräftelse och leveransinformation, medan andra satsade mer brett på allt från kampanjer till inspiration. Det fanns också en uppsjö av alternativ med rutor som var eller inte var förikryssade, så att kunden kunde tacka ja eller nej till reklam.

Hur tycker du att man som e-handlare ska resonera när det gäller mejlutskick, med tanke på påverkan det har på klimatet?

Vi behöver titta på den process som ligger bakom utskicket. Först går det åt energi när du skriver ditt mejl, sen använder du ett mejlprogram som filtrerar och skickar ut mejlen som har en hel infrastruktur bakom sig, och till sist har du ett datacenter som sparar allt som skickas. Varje enskild del i den här processen påverkar klimatet, mer eller mindre, och ju mer energi som går åt till transaktionen, exempelvis medskick av större bifogade filer, desto större koldioxidavtryck genereras.

Sebastian Westman presenterar ännu ett tänkvärt exempel. Han hänvisar till boken How Bad are Bananas: The Carbon Footprint of Everything, som har uppskattat att ett års inkommande mejl till en person släpper ut 136 kilo koldioxid.

Det är lika mycket som att köra 33 mil med bensinbil, konstaterar Sebastian Westman, och fortsätter:

Det är svårt att säga hur e-handlare ska agera. Men om vi förstår att alla våra utskick påverkar klimatet, så kanske man kan se över antalet mejl som man skickar ut utöver de nödvändiga som kvitto och orderbekräftelse. Om man i samma manöver ser över var man hostar sin webshop och kanske flyttar till ett klimatsmart datacenter, så har man redan gjort väldigt mycket för att minska sin egen klimatpåverkan.

Glesys verksamhet bygger på att era kunder behöver serverutrymme och ju mer digital aktivitet desto större serverutrymme behövs. Ligger det verkligen i ert intresse att få ner mängden digital aktivitet?

Nej, det ligger inte i vårt intresse att vi ska dra ner på antalet digitala aktiviteter. Däremot vill vi medvetandegöra klimatpåverkan inom vår bransch och vara ett hållbart alternativ. Vi tror att alla måste tänka ett steg längre när vi skapa digitala tjänster och lösningar, så att de aktivt motverkar ohållbara beteenden.

Elproduktionen avgörande

Ehandel har även varit i kontakt med Naturvårdsverket, som är den myndighet som har till uppgift att driva och samordna Sveriges miljöarbete. Myndigheten instämmer i att det finns en klimatpåverkan kopplad till vår digitala aktivitet. Verket påminner dock om att avtrycket är direkt kopplat till hur den el som används har producerats. Ett mejl kan alltså vara bättre eller sämre ur klimatsynpunkt i olika länder beroende på hur energisystemet ser ut.

Precis, det är ju elanvändningen som används vid digital aktivitet som påverkar utsläppen. Om elen produceras med kolkraft uppstår mer utsläpp av växthusgaser per MWh än om elen är producerad med fossilfri el, till exempel vatten- eller vindkraft. Sverige har en elmix som består i princip av helt fossilfri elproduktion, vilket gör att påverkan från elanvändning är lägre i Sverige än i många andra länder, skriver Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, i ett mejl till redaktionen.

Precis som Sebastian Westman på Glesys är inne på, menar Naturvårdsverket att avtrycket från ett mejl är beroende av vad det innehåller. Bilder och gif:ar leder i regel till en större mängd utsläpp.

Tunga mail torde kräva mer el än ”lättare” mail. Och bilder och rörligt material brukar ju göra att mailen blir rätt tunga, men det kan givetvis vara att man bifogar stora filer eller liknande också.

Vad är Naturvårdsverkets råd till e-handlare som inte vill att deras mejlkommunikation ska bidra till koldioxidutsläpp i onödan?

Det är bra att verksamheter ser över vilka typer av klimatpåverkande aktivitet man har och arbetar för att minska klimatpåverkan.

LÄS ALLA ARTIKLAR I GRANSKNINGEN HÄR 

Annons

Prenumerera

Du missar väl inte vårt nyhetsbrev?

Tack!