I mitten av november varnade Elsäkerhetsverket för dropshipping inför Black Week. Nu har myndigheten publicerat resultatet av den marknadskontrollinsats som genomförts under hösten. Syftet var att granska elsäkerheten hos produkter som skickas direkt från fabrik till kund, utan att passera lager hos den säljande parten.
Totalt köptes 22 produkter in för kontroll, men endast 18 levererades. Utfallet av provningen visar att samtliga 18 testade produkter hade allvarliga brister, både tekniska och formella.
Att ingen av produkterna uppfyllde kraven är mycket allvarligt. Konsumenten tar en stor risk vid den här typen av köp, säger Morgan Wojcik, inspektör vid Elsäkerhetsverket.
Sex gånger fler allvarliga fel
Myndigheten har jämfört resultaten med en tidigare uppföljning av e-handlare baserade inom EU. Skillnaden är markant. Enligt rapporten förekommer det nästan sex gånger fler allvarliga brister på produkter köpta via dropshipping än vid inomeuropeisk e-handel.
De tekniska bristerna innefattar bland annat risk för elchock och brand. Vid provning upptäcktes exempelvis att höljen lossnade för lätt, att isolering var bristfällig och att produkter fortsatte brinna vid brandtester.
Utöver de tekniska felen saknade 17 av 18 produkter bruksanvisning på rätt språk och 10 produkter saknade eller hade felaktig CE-märkning.
Svårt att utkräva ansvar
En utmaning med affärsmodellen dropshipping, där säljaren ofta befinner sig utanför EU/EES, är svårigheten att vidta rättsliga åtgärder. I 17 av de 18 ärendena gick det inte att få kontakt med någon ansvarig ekonomisk aktör.
Rapporten lyfter även fram att betalningslösningar kan skapa en falsk trygghet.
Det är också viktigt att poängtera att förekomsten av Klarna som betalningsmetod inte bör ses som en kvalitetsstämpel. Trots att många konsumenter uppfattar Klarna som ett tecken på att en aktör är seriös, visar anmälningar och frågor från allmänheten att detta inte alltid är fallet, skriver myndigheten.
E-handelssidor försvinner
Granskningen identifierade även brister i köpupplevelsen som är relevanta för e-handelsbranschen. Utöver långa leveranstider och uteblivna leveranser, noterade myndigheten att flera av de webbplatser som användes vid inköpen inte längre var aktiva när de kontrollerades några månader senare. Det var ofta svårt att avgöra på förhand om butiken använde sig av dropshipping eller inte.
Då myndigheten saknar möjlighet att vidta åtgärder mot företag utanför EU, ligger fokus framåt på kommunikationsinsatser. Detta inkluderar information riktad mot konsumenter om riskerna med köp via sociala medier och influencers, samt förtydliganden kring ansvaret vid direktimport.