Den nuvarande regeln i prisinformationslagen (PiL) kräver att näringsidkare anger det lägsta priset under de senaste 30 dagarna vid prissänkningar, ett regelverk som ursprungligen tillkom för att motverka vilseledande prissättning. För dagligvaruhandeln har detta dock inneburit svårigheter på grund av täta prisfluktuationer. Förenklingsrådet bedömer att nuvarande lagstiftning medför samhällsekonomiska kostnader på cirka 493 miljoner kronor årligen. Av dessa kostnader belastar 291 miljoner kronor konsumenterna och 203 miljoner kronor företagen.
Civilminister Erik Slottner kommenterar utmaningen med det nuvarande regelverket:
Det går att redovisa lägsta pris på ett par skor över en 30-dagarsperiod på ett enkelt och tydligt sätt. Men för exempelvis kilopris för potatis är det svårare. Priserna på livsmedel påverkas av bland annat storleken på skördar, läget i omvärlden och bäst före-datum.
Till följd av oklarheter kring vilka färskvaror som ryms inom lagens nuvarande undantag väljer många aktörer i stället andra kampanjformer, såsom multipriserbjudanden eller specifika medlemsrabatter. Enligt Förenklingsrådet missgynnar detta vissa kundgrupper, däribland ensamstående äldre, studenter och barnfamiljer, och riskerar även att leda till ett ökat matsvinn. Kraven påverkar även möjligheterna att marknadsföra prissänkningar i fysiska reklamblad negativt.
Ett generellt undantag för livsmedel bedöms kunna minska dagligvaruhandelns kostnader med 146 miljoner kronor per år. Eftersom regeln styrs av EU:s prisinformationsdirektiv innebär rådets förslag att den svenska regeringen i första hand ska verka för en ändring av regelverket på EU-nivå. Ett förslag från rådet om att även undanta tryckta reklamblad från regeln bedömdes inte vara förenligt med nuvarande EU-rätt.
I väntan på en eventuell lagändring inom EU föreslår Förenklingsrådet att de nationella reglerna förtydligas. Förtydligandet innebär att undantaget ska omfatta:
- Varor som kan bli undermåliga för försäljning inom 60 dagar efter skörd, produktion eller förädling.
- Varor som har kortare tid än 30 dagar kvar till sitt bäst före-datum eller sista förbrukningsdatum.
Detta förtydligande föreslås träda i kraft den 1 februari 2027 och beräknas kunna spara företagen cirka 37 miljoner kronor per år.
Kravet på 30-dagarspris har även tidigare visat sig vara svårnavigerat för svensk handel generellt. Vid analyser av e-handeln under förra årets stora kampanjperioder misstänktes över var tionde angivet 30-dagarspris vara felaktigt redovisat.