Permitteringsfusk granskas: ”Brott som polisen kommer att hantera”

Misstänkta ärenden stoppas direkt.

Man hör nästan dagligen om bolag som permitterar sina anställda i rådande coronatider. Vissa företag permitterar exempelvis hela företaget på 20 procent, andra permitterar kanske en del av sin verksamhet på mer eller mindre. H&M, Carlings, Nelly, Clas Ohlson och Intersport är bara några av dem som har permitterat sina medarbetare på olika sätt under den senaste tiden.

Sedan den 7 april har Tillväxtverket fått in runt 70 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete. Men enligt myndigheten finns det företag som utnyttjar det statliga stödet på fel sätt. Därför samarbetar nu Tillväxtverket med Polismyndigheten för att bekämpa fusk.

Annons

För att identifiera fusk kontrolleras alla ansökningar flera gånger i olika steg och ärenden som verkar misstänkta stoppas direkt. Dessutom kommer det in en hel del tips till myndigheten.

Vi står i dagsläget i begrepp att överlämna cirka 400 tips till polisen där misstanke om brott finns. Utöver det utreder vi cirka 2000 ärenden internt, säger Richard Källstrand, chef för avdelningen Kvalitet och kontroll på Tillväxtverket, i ett pressmeddelande.

Det här handlar om brott mot den svenska välfärden och polisen kommer att hantera ärendena med förtur. I den inledande fasen riktade vi in oss på att arbeta brottsförebyggande för att stoppa felaktiga utbetalningar. Det arbetet fortsätter parallellt som vi omhändertar de inkomna anmälningarna, säger Lotta Mauritzson vid polisens nationella bedrägericenter.

Från och med idag träder dock nya nya regler i kraft som ger Tillväxtverket ökade befogenheter i frågan. Hittills har myndigheten endast kunnat kontrollera företag som sökt stödet genom ett bokat kontrollbesök hos en arbetsgivares som har ansökt om eller fått stöd. Men nu kan Tillväxtverket genomföra oanmälda kontrollbesök och begära att en medarbetare ska styrka sin identitet och svara på frågor om verksamheten, för att sedan jämföra dessa uppgifter med de som framfördes i ansökan.

Genom att ge så tydlig information som möjligt till de som söker stödet minskar vi risken för felaktig användning av korttidsarbete. Men att nyttja stödet trots att man inte har rätt till det, eller att inte använda det på rätt sätt, är ett brott och det måste vi gemensamt bekämpa, säger Richard Källstrand.

Annons