Undersökningen har analyserat nio av de största modebutikerna online i Sverige: Shein, Ellos, Zalando, Boozt, Nelly, NA-KD, Kappahl, Lindex och H&M. Syftet var att kartlägga förekomsten av elva definierade köptriggers, som exempelvis att skapa en känsla av brådska, brist på varor, eller att hänvisa till en produkts popularitet för att uppmuntra till köp.
Resultatet visar att alla de granskade företagen använder dessa metoder, men i olika utsträckning. Shein har den högsta frekvensen av köptriggers, tätt följt av Ellos. I andra änden av skalan återfinns H&M, som använder ett mer begränsat antal. Enligt rapporten är det dock inte bara antalet triggers som påverkar, utan även deras placering och visuella utformning.
Dessa triggers bygger på psykologiska genvägar, som gör att vi agerar på våra köpimpulser och väcker vårt ha-begär, vilket i sin tur leder till ett osunt konsumtionsmönster, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i en kommentar.
Köptriggers som identifierats i undersökningen inkluderar bland annat "Brådska", "Brist", "Popularitet", "Incitament/erbjudanden" och "Genvägar" i köpprocessen. Ofta kombineras flera av dessa för att förstärka effekten.

Unga särskilt utsatta
Utöver granskningen av företagens webbplatser har Naturskyddsföreningen, via Ungdomsbarometern, genomfört en kvalitativ studie på en grupp 16- och 17-åriga flickor. Studien visar att de dagligen exponeras för ett stort antal köptriggers i sina mobiler, både från företag och influencers i sociala medier.
Jag är djupt oroad över hur våra ungdomar dagligen utsätts för manipulerande köptriggers från både företag och influencers, som alla uppmuntrar till konsumtion. Det borde inte heta sociala medier längre, utan mer korrekt kommersiella medier, säger Beatrice Rindevall.
Naturskyddsföreningen menar att den nuvarande lagstiftningen har en lucka. Den fokuserar främst på det direkta köptillfället, som felaktiga prisuppgifter eller lagerstatus, snarare än hur den digitala designen systematiskt uppmuntrar till ökad konsumtion.