Finansinspektionen (FI) har tagit fram nya allmänna råd riktade mot företag som arbetar med kreditgivning och kreditförmedling online. Myndigheten bedömer att i stort sett samtliga konsumenter som ansöker om kredit vid e-handel kommer att beröras av de nya riktlinjerna.
Förändringarna innebär att företagen måste samla in mer detaljerade uppgifter om konsumenternas ekonomi. Detta inkluderar information om inkomster, utgifter samt månadskostnaden för den sökandes samtliga befintliga skulder.
Branschorganisationen Swefintech, som representerar svenska fintech-bolag, har lämnat ett remissvar till förslaget och är kritiska till utformningen. Roslana Cederhage, generalsekreterare för Swefintech, påpekar att ett räntefritt fakturaköp på några hundra kronor kan komma att omfattas av samma regelverk som ett större konsumtionslån.
Alla typer av kreditköp digitalt – oavsett belopp och om de är räntefria – ska genomgå en kreditprövning varje gång. Företagen förväntas leverera uppgifter som är svåra att inhämta, eftersom vi inte har något nationellt skuldregister i Sverige, säger Roslana Cederhage till TT.
Hon noterar vidare att de nya kraven riskerar att begränsa tillgängligheten för vissa konsumentgrupper.
Man gör det väldigt svårt för många målgrupper, inte minst för de som har en låg pension eller låga inkomster, säger hon.
Finansinspektionen uppger i sitt underlag att de nya råden kan leda till att något färre krediter beviljas. Detta gäller specifikt situationer där kreditgivaren avråder från krediter med lång återbetalningstid eller där månadsbeloppet inte står i rimlig relation till det sökta beloppet. Myndigheten anser att det är rimligt ur ett överskuldsättningsperspektiv att konsumenter med låga inkomster i vissa fall nekas dessa mindre krediter.
Bakgrund i EU-direktiv
De nya allmänna råden från Finansinspektionen grundar sig i EU:s nya konsumentkreditdirektiv (CCD2), en förändring som Svensk Handel tidigare har redogjort för. Direktivet implementeras i Sverige främst genom en ny konsumentkreditlag.
Enligt Svensk Handel innebär lagändringen att tillämpningsområdet breddas. Det medför att lösningar som ”köp nu, betala senare” samt räntefria fakturakrediter omfattas i högre grad än tidigare. Utöver kraven på kreditprövning skärps även reglerna för hur krediter får marknadsföras samt vilken förhandsinformation som måste delges konsumenten via den så kallade SEKKI-blanketten.
Lagändringen medför också nya tillståndskrav. Mindre företag kommer i regel att stå under Konsumentverkets tillsyn, medan större företag hamnar under Finansinspektionens tillsyn och kräver tillstånd därifrån.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 20 november 2026. Nya verksamheter måste ha sina tillstånd klara till detta datum, medan befintliga aktörer har en övergångsperiod till den 20 november 2027 för att ansöka om tillstånd.