Granskningen visar att svenska företag har svårt att få den skriftliga informationen om sina varor att gå ihop. I 58 procent av de granskade svenska fallen fanns det en skillnad mellan den information som företagen hade anmält in till myndigheterna, och den information som stod i produkternas egna säkerhetsdatablad.
Det betyder med andra ord att det finns två olika versioner av vad en och samma produkt faktiskt innehåller. För övriga länder i EU låg denna siffra på 17 procent.
Att uppgifterna skiljer sig åt skapar ett hinder när olyckan är framme och vården snabbt behöver veta hur en patient ska tas om hand.
Sofia Walles, inspektör vid Kemikalieinspektionen, poängterar att bristerna inte får förminskas till enbart administrativt slarv:
Det här är allvarliga brister. Det handlar inte bara om att regler inte följs, utan om risker för människors hälsa, säger hon.
Totalt har inspektörer i 18 länder undersökt 1 597 produkter. I undersökningen ingick vanliga e-handelsvaror som rengöringsmedel och rumsdofter, till exempel doftpinnar.
För att vården ska kunna identifiera innehållet vid en incident kräver lagen att företagen sätter en unik identifieringskod på förpackningen. Denna kod fungerar som en nyckel för att låsa upp detaljerad information hos giftinformationscentralerna.
Koden tappar sitt syfte
På europeisk nivå visade det sig att 19 procent av de granskade varorna helt saknade en anmälan i systemen, och 15 procent saknade den obligatoriska koden. Gällande just trycket på förpackningen följer de svenska företagen reglerna väl, då endast 5 procent av varorna här saknade kod.
Problemet uppstår eftersom koden tappar sin funktion om den underliggande informationen är felaktig. Sjukvården måste kunna lita på registren för att kunna agera snabbt.
Snabb och korrekt information är avgörande vid akuta förgiftningar. Felaktiga, motstridiga eller saknade uppgifter kan leda till att människor får fel behandling, avslutar Sofia Walles.