Implementeringen av EU:s konsumentmaktsdirektiv har stött på patrull. I en gemensam skrivelse till regeringen larmar näringslivet om att avsaknaden av övergångsregler riskerar att slå hårt mot svenska handlare och producenter.
Problematiken kretsar kring varor som redan finns ute i omlopp – på lagerhyllor och i butiker. Dessa produkter uppfyller dagens krav på märkning och certifiering, men omfattas inte av något undantag i det nya direktivet.
Enligt organisationerna innebär detta en överhängande risk för att företag tvingas kassera fullt tjänliga produkter, då de inte lever upp till de nya reglerna som snart träder i kraft. Detta beskrivs som kostsamt för företagen och i direkt strid med direktivets syfte om ökad hållbarhet.
Myndighet säger nej till möte
Trots den akuta situationen har branschen hamnat i ett administrativt vakuum. Organisationerna uppger att de vid upprepade tillfällen sökt dialog med Konsumentverket för att diskutera hur situationen ska lösas.
Myndigheten har dock tackat nej till möten. Skälet som anges är att Konsumentverket "formellt sett inte är utsedd behörig myndighet" för det nya direktivet. Detta trots att det är just Konsumentverket som representerar Sverige i den EU-grupp (CPC) där frågorna just nu hanteras.
Organisationerna skriver i brevet:
Då vi inte kommer vidare i våra kontakter med Konsumentverket vänder vi oss nu direkt till dig med en vädjan om att snarast tydliggöra och formalisera Konsumentverkets uppdrag i den här akuta frågan.
Deadline den 20 februari
Brådskan understryks av att EU-kommissionen har satt den 20 februari som deadline för medlemsländerna att inkomma med synpunkter på hur problemet med befintliga varulager ska hanteras.
Näringslivet menar att det är "ytterst angeläget" att Sverige tar chansen att påverka processen så att en övergångsperiod kan komma till stånd, men att detta kräver en fungerande dialog mellan myndighet och bransch innan svaret skickas in.
Kräver tydligt uppdrag
Brevet, som skickades den 11 februari, är undertecknat av bland andra Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen.
Kravet är att civilministern snarast tydliggör Konsumentverkets uppdrag så att en dialog kan inledas. Organisationerna påpekar att de stödjer lagstiftningens syfte om ökad transparens, men att implementeringen måste ske på ett sätt som inte leder till onödig kapitalförstöring och matsvinn.