Under 2022 genomförde kvinnan, som arbetade på Marshalls ekonomiavdelning, tre separata transaktioner på totalt 2,4 miljoner dollar.
Beloppet, som då motsvarade drygt 25 miljoner svenska kronor, skickades till utländska bankkonton. Internt maskerade hon överföringarna som betalningar av vanliga leverantörsfakturor.
Kvinnan, en utländsk medborgare bosatt i Sverige, har genomgående hävdat att hon agerade under hot och manipulation, utan avsikt att skada sin arbetsgivare eller berika sig själv.
Enligt kvinnans berättelse inleddes händelseförloppet när hon blev kontaktad per telefon av personer som utgav sig för att vara poliser och åklagare från hennes hemland. Under en månad av intensiva diskussioner övertygade bedragarna henne om att hennes identitetshandlingar och bankkonton figurerade i en stor bedrägerihärva.
De hävdade att hon misstänktes för att gömma vinster från brottslig verksamhet i företaget hon arbetade på. Under hot om att hon skulle tvingas återvända till hemlandet för en lång utredning krävde de pengar som en form av finansiell säkerhet.
Initialt förmåddes kvinnan att överföra cirka en miljon kronor av sina privata medel, pengar hon till stor del lånat från vänner och banker. Därefter eskalerade kraven till att omfatta Marshalls tillgångar.
Hon har fört över pengarna i tron om att de bara skulle undersökas för penningtvätt, för att sedan gå vidare till leverantören, säger hennes advokat, Henrik Olsson Lilja.
När den utlovade dokumentationen som skulle rentvå henne från misstankar aldrig dök upp, insåg kvinnan att något var fel. Hon kontaktade då riktig polis i sitt hemland och förstod att hon blivit lurad, varpå hon anmälde händelsen till svensk polis.
Hon har blivit lurad och över huvud taget inte haft något uppsåt att begå brott, menar Henrik Olsson Lilja.
Åklagaren har inte presenterat något alternativt motiv till kvinnans agerande utan har i stort bekräftat händelseförloppet hon beskrivit. Trots detta anser Stockholms tingsrätt att hon agerat med så kallat likgiltighetsuppsåt.
I domen skriver rätten att kvinnan borde ha insett att det fanns en betydande risk att pengarna aldrig skulle återföras till Marshall eller nå den avsedda leverantören. Hennes agerande anses därmed ha varit så pass oaktsamt att det juridiskt jämställs med ett uppsåtligt brott.
Tingsrätten har dock tagit hänsyn till flera förmildrande omständigheter.
Att kvinnan frivilligt anmälde sig själv, aktivt försökte begränsa skadan och har förlorat sitt arbete ledde till att straffet sänktes från straffvärdet på två och ett halvt år till ett och ett halvt års fängelse.
Kvinnans advokat meddelar att domen kommer att överklagas.
Vi kommer att överklaga. Den specifika frågan vill vi få prövad i hovrätten, säger Henrik Olsson Lilja.
Utöver fängelsestraffet döms kvinnan att betala ett skadestånd till Marshall Group på hela beloppet, 2,4 miljoner dollar plus ränta.
Tingsrätten konstaterar dock i sin dom att hon "med största sannolikhet aldrig kommer att kunna betala det". Marshall har enligt domen kunnat göra en skattemässig avskrivning för förlusten.
Från Marshall Groups sida är man förtegen.
I nuläget har vi inga kommentarer, men vi beklagar det tragiska som inträffat, säger kommunikationschef Malena Heed i en kommentar till Di.
