Butiksdöden slog hårdare än väntat – ”trots god konjunktur”

Tunga beskedet för detaljhandeln.

Konkurser, rekonstruktioner, butiksstängningar – vi på redaktionen har den senaste tiden reagerat på den till synes enormt eskalerande mängden ond, bråd butiksdöd. Det har varit något utöver det vanliga. Det har varit det ena tunga nederlaget efter det andra.

Men hur ligger det egentligen till? Är det den väntade utvecklingen från vilken vi nu börjar se de verkliga effekterna? Eller är det till och med så att det gått snabbare än väntat? Av allt att döma är svaret det senare. Faktum är att raset faktiskt lämnat branschen något ställda.

Annons

Konkurserna har ökat något, men antalet anställda som berörs av konkurser inom handeln har ökat desto mer. Det betyder att det var något större företag som gick i konkurs 2019 jämfört med 2018. Sen beror ju konkurser inte enbart på att butiksförsäljningen utmanas av e-handeln. De beror också på att importpriserna stigit i takt med den försvagade kronan och att hyror och arbetskraftskostnader tickat på uppåt under flera år då det varit svårt att höja priserna. Det är generellt sett väldigt tufft att nå sina lönsamhetsmål.

Men i viss utsträckning var det oväntat att konkurserna ökade som de gjorde under 2019 som ändå var ett förhållandevis starkt år ur konjunktursynpunkt, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel till Ehandel.

Ett av de segment som tycks ha varit särskilt utsatt på senare tid är det vi lite slarvigt kan kalla för ”mellansegmentet”. Här ser vi flera kedjor som har det oerhört tungt. Teknikmagasinet begärdes i konkurs, bara för att räddas i sista stund. MQ blev bortglömda och har gjort ett sista desperat försök att rädda affären genom att göra om varumärket och Twilfit genomgår just nu en rekonstruktion.

LÄS ÄVEN: Efter konkursen: Teknikmagasinets andra chans – såldes för 41 miljoner

"Problem med lönsamheten"

Men om det är det segmentet där vi kommer att få se butiksdöden slå som hårdast härnäst är för tidigt att säga. Och vi har ju även sett alltifrån större koncerner till mindre lokala aktörer gå på knäna.

Det går inte att generalisera kring allt som kan beskrivas som mellansegment. Konsumenter handlar i alla priskategorier, och företag med nischade varor och en bra butiks- eller webbupplevelse med varor i mellanprisklass kan vara väl så konkurrenskraftiga som andra företag. Däremot är det klart att ju mindre unik man är, och ju fler som konkurrerar med liknande typ av varor, desto större är risken att man inte får tillräcklig snurr på sin egen omsättning. Särskilt om e-handel från utlandet också är ett tydligt och konkurrerande alternativ, säger Johan Davidson.

Vad är de främsta orsakerna till den utvecklingen vi ser just nu?

Det är problem med lönsamheten. Den har försvagats de senaste åren trots god konjunktur och det beror på stenhård konkurrens, kronförsvagning, samt stigande hyror och arbetskraftskostnader. Möjligheten att kompensera sig för ökade egna kostnader genom prishöjningar i konsumentledet är till stora delar stängd på grund av den internationella konkurrensen.

Annons

LÄS ÄVEN: Klassiska klädkedjan begärs i konkurs: ”Rena blodbadet”

"Kan inte ha nationella särregler"

Att de fysiska butikerna kommer att bli färre har vi vetat länge - det är ett faktum som inte kommer att försvinna. Men finns det något sätt att åtminstone bromsa utvecklingen lite grann i stället för att den ska fortsätta falla ned i den onda spiral man hamnat i nu? Ja, kanske.

Strukturomvandlingen där fler konsumenter handlar via nätet kommer av allt att döma att fortsätta. Däremot behöver svenska handelsföretag bättre och mer konkurrenskraftiga skatter och regler om de ska kunna konkurrera på den marknad som numer till stora delar är global. En viss kronförstärkning och ansvarsfulla löneavtal skulle också bidra.

Vill ni se några politiska åtgärder och i sådana fall vilka?

De svenska arbetsgivaravgifterna, som till mycket stor del är ren skatt, är bland de högsta i EU. Det fungerar inte i längden när konsumenter kan handla från snart sagt hela världen. Vi kan inte heller ha nationella särregler som till exempel elektronikskatten, som leder till att konsumenter handlar från grannländerna i stället.

Men det är inte bara butikerna som kan få det extra kämpigt i närtid. Det har viskats lite om att även en e-handelsdöd är i annalkande. Vi har exempelvis rapporterat om hur e-handlarnas marginaler sjunkit till oroväckande låga nivåer den senaste tiden.

LÄS ÄVEN: E-handeln under hård press - "kan sänka hela branschen"

Finns det anledning till oro även i e-handeln?

Nystartade företag har olika strategier för att ta sig in på marknaden. Det är i någon mening naturligt att nystartade företag, oavsett bransch, har låg eller obefintlig lönsamhet de första åren när marknadsföring och investeringar är extra kostsamt. Generellt sett kan man dock konstatera att rörelsemarginalerna inom e-handeln är väldigt låg, och det minskar förstås motståndskraften i en svagare konjunktur där hushållens efterfrågan viker, avslutar Johan Davidson.

LÄS ÄVEN: Detaljhandelsdöden breder ut sig - var fjärde konkurs

Annons