Det är som bekant tuffa ekonomiska tider på alla håll och kanter för närvarande. Inflation, räntehöjningar, energikris och konsumenter som håller hårdare i sina plånböcker. Det är deppiga trender vi marinerats i under året.
Så hur påverkar detta den fysiska handeln och e-handeln? Hur mår handelsbranschen? Ja, för att ta reda på det kan en bra ingång vara att kontakta Svensk Handels chefsekonom Johan Davidson. Och han börjar ändå i dur, och konstaterar att första halvåret 2022 "var hyfsat bra försäljningsmässigt". Men blir också snabbt mörksynt.
Vi ser fortfarande en viss uppstuds efter pandemin. Men efter sommaren går det nu tyvärr snabbt utför. Inflationen och höjda räntor sänker hushållens köpkraft i en utsträckning vi inte sett på drygt 30 år, säger Johan Davidson och fortsätter:
Hushållen håller hårdare i pengarna och handeln påverkas förstås starkt av detta, samtidigt som handelns egna inköpskostnader fortsätter att vara rekordhöga och ytterligare kostnadsökningar väntar framöver, bland annat krav på höjda hyror. Så det är minst sagt utmanande inom handeln för närvarande.
Vi såg ju ändå starka försäljningssiffror från modehandeln nu i september. Men var det mer av en tillfällig uppgång?
Det var förstås glädjande att både sko- och klädhandeln omsatte mer pengar än september förra året. En del av uppgången räknat i kronor berodde dock på prisökningar, och skohandeln låg fortfarande 15 procent under försäljningsnivån i september 2019.
Vi bedömer också att det var en viss förflyttning i konsumtion från augusti i år, som var en svag månad, till september. Modehandeln har återhämtat en del 2022. Men läget är fortsatt utmanande.
E-handeln puttrar på ändå
E-handeln har som bekant backat kraftigt från de rekordhöga försäljningsnivåerna 2020 och 2022. Men många gånger säljer e-handlarna ändå mer nu än innan pandemin.
Septemberförsäljningen i år var starkare än föregående år, som var ovanligt svag just i september. Men även e-handeln börjar nu påverkas av inflationen, vilket gör att jämförelser av omsättning i löpande priser inte säger så mycket om hur försäljningen i volym har utvecklats.
Det är ännu för tidigt att tala om ett trendbrott, tillägger han, men Svensk Handel bedömer att det även skedde en viss volymökning i september.
Fjolårets höga försäljning i november och december kommer att bli svår att slå i nuvarande ekonomiska läge, så det kommer nog att vara tufft för e-handeln ytterligare en tid. På längre sikt tror vi dock att e-handeln kommer att fortsätta växa snabbare än detaljhandeln i stort, inte minst av demografiska skäl där yngre e-handlar mer än äldre.
Så blir Black Friday
Just nu är det dock framför allt lågprishandel som klarar sig bättre än andra segment. Och det gäller oavsett försäljningskanal.
Folk sparar förvisso in på det som går inom dagligvaruhandeln, men vi kommer inte att sluta äta, och troligen viker restaurangförsäljningen så småningom om konjunkturen svalnar ytterligare. I denna mening har även dagligvaruhandeln något bättre förutsättningar.
Vilket delsegment skulle du säga har det allra tuffast just nu?
Rent generellt så är det svårt för sällanköpsvaror som kortsiktigt inte är nödvändiga och som dessutom gynnades under pandemin. Där kommer efterfrågan att vara låg ett tag.
Samtidigt stundar i slutet av november Black Friday. Johan Davidson tror att det generellt blir svårare att rea ut varor som vanligt – nu när alla inköpskostnader har skjutit i höjden dramatiskt.
Har man för stora lager kan man nog ändå tänka sig att rea. Men som konsumenter skulle vi egentligen behöva vänja oss vid tanken att ett pris som inte har ökat är ett bra pris just nu.
Kraftiga hyreshöjningar kan vänta
Lokalhyrorna är också utmanande och det kan vänta stora höjningar, enligt Johan Davidson.
Den stora majoriteten hyresgäster har kontrakt som kopplar hyran för 2023 till KPI-utvecklingen nu i oktober. Om fastighetsägare ensidigt står fast vid att tillämpa denna KPI-klausul – trots att den riktiga marknadshyresefterfrågan nu samtidigt går ner – så blir det i det i de flesta fall fråga om hyresökningar på cirka 10 procent. Och det är naturligtvis väldigt få som skulle klara en sådan dramatisk ökning.
Obemannade butiker är hett
Han tror att många har sett över sina lokalytor under pandemin. Det finns därmed inga snabba vägar till några ytterligare besparingar på detta område, är hans bild. Kedjeföretag kommer istället att tillfälligt eller permanent avveckla butiker, medan mindre handelsaktörer får det knivigare.
Hur utvecklas, i ljuset av detta, trenden med mindre, obemannade butiker?
Det finns mer än 100 stycken och de fortsätter att bli fler. Höga arbetskraftskostnader och hyror kan tänkas driva på utvecklingen för detta koncept framöver.
Samtidigt finns det väl ljuspunkter? De globala fraktproblemen avtar ju exempelvis.
Fraktpriserna är på väg åt rätt håll, räknat i dollar. Samma sak med ett antal hårda och mjuka råvaror. Men eftersom kronan samtidigt har tappat cirka 25 procent mot dollarn sedan årsskiftet, slår detta inte igenom som man kunde hoppas. Dessutom är det alltid en eftersläpning i tid innan världsmarknadspriserna påverkar svenska priser i konsumentledet.
