Försvaret efter plastkassemissen: ”Fortfarande tufft att nå målet”

Därför räknades antalet påsar om.

Lagen är fattad på felaktiga grunder och borde rivas upp genast. Så lät det i går från Svensk Handel efter att Naturvårdsverket hade reviderat sina siffror för hur många plastbärkassar som används per person och år. Efter att siffrorna reviderats visade det sig att Sverige låg under 2019 års EU-mål redan 2017, vilket var innan den nya skatten togs fram.

LÄS ÄVEN: Efter märkliga felräkningen: "Fasen inte okej"

Annons

Men hur kom det sig att siffrorna behövde revideras från första början? Enligt Emma Nord-Norén, handläggare på återvinningsenheten på Naturvårdsverket, har det att göra med oklarheter på EU-nivå i hur räknandet skulle gå till. Enkelt förklarat räknade man tidigare in både tunna plastpåsar (till exempel sådana som finns vid frukt- och gröntavdelningarna i livsmedelsbutiker) och så kallat medeltunna plastpåsar, det vill säga sådana som används för att bära hem varor i.

"Gick inte att jämföra"

Inför 2019 års mätning klargjordes det att varje land fick välja om man ville fortsätta räkna in båda påstyperna eller om bara den större modellen skulle vara med. Sverige valde då att fokusera på plastbärkassarna.

Naturvårdsverket får 95 procent av sin plastkassestatistik från totalt 12 leverantörer, som antingen tillverkar eller importerar påsar. När siffrorna skulle revideras blev man alltså tvungen att genomföra ett “detektivarbete”, som Emma Nord-Norén kallar det.

Det som hände var att det inte gick att jämföra siffrorna från år till år. Men nu har vi pratat med de här 12 aktörerna och de har varit fantastiskt hjälpsamma. De lyckades ta fram den här statistiken i efterhand och då kunde vi revidera siffrorna, säger Emma Nord-Norén.

Antalet påsar som räknas är alltså egentligen inte hur många som varje person har använt, utan antalet påsar som de ovan nämnda 12 aktörerna levererat till handeln.

Så om en handlare köper in exempelvis 100 000 påsar och sen bara säljer 80 000, då finns där ju 20 000 som ligger kvar hos handlaren och alltså egentligen inte har använts. Räknas de med i statistiken då?

Ja, det är väl den felmarginalen man får räkna med då.

Skatt väntas leda till minskning

Emma Nord-Norén tar kritiken från Svensk Handel med ro.

Annons

Visst, vi låg under EU-målet redan 2017. Men samtidigt har vi bara minskat med nio påsar per person och år sedan dess. Tittar man på målet för 2025, då vi ska vara nere på 40 påsar per person och år, så ser det fortfarande tufft ut.

Har ni hunnit få någon uppfattning om hur det ser ut för 2020?

Vi har ju bara haft viss kontakt med de här 12 aktörerna men flera av dem menar att vi i och med den här skatten kan få en minskning. Fler kunder väntas välja papperspåsar istället. Men det blir spännande att se siffrorna nästa år.

"Kan leda till nya beteenden"

Utöver ifall skatten egentligen fyller någon funktion ur miljösynpukt, har den kritiserats för att inte ta hänsyn till olika sorters förpackningar, eller olika typer av plast för den delen. Dessutom har alternativen till plastkassar, som till exempel papperskassar eller tygpåsar, också fått kritik för att vara skadliga mot miljön.

Den bästa påsen är den som används flera gånger oavsett vilket material det handlar om. Det är det bästa sett till resurseffektivitet.

Men plastpåsar används ju i regel åtminstone en extra gång, exempelvis för att slänga avfall i?

Jo, men då går den ju fortfarande bara till förbränning. Vår ståndpunkt är att påsen ska användas så många gånger som möjligt. Förhoppningsvis kan det här leda till nya tankesätt och beteenden, att man tar det man har hemma istället för att köpa nytt när man är i affären.

2020 års siffror över antalet använda påsar kommer att presenteras av Naturvårdsverket tidigast den 1 april 2021.

Annons

Prenumerera

Du missar väl inte vårt nyhetsbrev E-handelsnytt?

Tack!