Konkurserna fortsatte att rusa under februari. Enligt UC ökade de med 11 procent under månaden. Creditsafe, vars statistik rör aktiebolag, såg en ökning på 20 procent. Totalt noterades 545 aktiebolag för konkurs - den högsta siffran för februari på tio år.
Vi kan konstatera att Sveriges företagare har det fortsatt tufft. För sjunde månaden i rad ser vi ökade konkurser. Även om februari inte uppvisar fullt så kraftig uppgång som tidigare månader, är det trots allt högsta siffran på tio år. Framförallt beror uppgången på ökade kostnader och minskad efterfrågan, konsumenterna håller igen i sin konsumtion, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, i ett uttalande.
Vad gäller drabbade branscher är det inget nytt under solen. Det är alltjämt handeln som lider allra svårast. Under februari var det handel med motorfordon (48 procent) och detaljhandeln (28 procent), som stod för de största ökningarna av antalet konkurser enligt UC:s statistik.
Att förutse vad marknaden framåt kommer välja att spendera sina tillgångar på utöver fasta kostnader är svårt att säga, men förändrade vanor kommer att resultera i konsumenttapp och lägre efterfrågan. Minskat sparande, till skillnad från under pandemin, riskerar också att få mer långtgående konsekvenser för handeln. Flera företag och hushåll har i dagsläget svårt att täcka upp för sina fasta kostnader, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.
Sverige sticker ut
UC passade även på att gå tillbaka lite i tiden och jämföra höstens konkursstatistik mot våra grannländer Norge och Finland. Och det är en allt annat än smickrande bild som målas upp.
När EU-kommissionen för ett par veckor sedan lade fram sin prognos för 2023 hamnade Sverige längst ner på listan över ekonomisk tillväxt. Sverige ser enligt prognosen ut att bli EU:s enda medlemsland med negativ tillväxt, vilket såklart påverkar utvecklingen för svenska företag negativt, säger Johanna Blommé.
Andelen svenska konkurser ökade allra mest, 22 procent. I Norge var ökningen 18 procent och i Finland 12 procent.
Jag skulle också säga att en av anledningarna till att höjningen ser så dramatisk ut i Sverige i jämförelse med vår grannländer i Norden är att vi gått från mycket låga jämförelsenivåerna under pandemin 2021. I Norge och Finland har vi sett en mer stabil utveckling och nivåerna har inte gått så mycket upp och ner under de senaste åren, säger Johanna Blommé
