Inflationen – en smocka mot svenska e-handlare: ”Svettigt”

Inköpspriserna på varor rusar för e-handlarna.

Inflationen har ökat stadigt senaste månaderna. I december låg den på 4,1 procent, mot 3,6 procent månaden innan. Detta enligt SCB:s konsumentprisindex, som är baserat på fasta räntesatser. Det är en bra bit över Riksbankens mål om en inflation på runt 2 procent per år. Inflationen är nu på de högsta nivåerna sedan 1993.

Men den ovanligt höga inflationen kan till runt hälften förklaras av rekordhöga priser på el, bensin och diesel. Att priserna stuckit iväg beror bland annat på att efterfrågan på el och bränslen skjutit i höjden sedan samhällen startats upp igen, efter ett något stabilare pandemiläge i fjol, än under 2020. Men brist på planerbar elproduktion har också bidragit till de mycket höga priserna, enligt Johan Davidson.

Annons

Ökar med 17 procent

Samtidigt har priserna på utsläppsrätter ökat, vilket också driver upp elpriserna, då elen i många andra länder produceras genom förbränning av framför allt kol. Andra viktiga påverkansfaktorer är att råvaror och frakter från Asien fördyrats rejält senaste året. Råvarupriserna är främst höga till följd av att efterfrågan överstiger tillgången, efter att uppstarten av samhället igen.

Allt detta sammantaget eldar på inflationen i Sverige. Dessutom befinner vi oss fortsatt i en lågräntemiljö, vilket ökat värdet på hushållens fasta tillgångar. Stadiga reallöneökningar under många års tid har också medfört ökad köpkraft. Men nu minskar den.

Det är svettigt för handlarna nu generellt. Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) ökade till exempel med 17 procent i oktober, jämfört med oktober 2020. Indexet mäter prisutvecklingen för produkter som förbrukas inom Sverige. Och företagen möter en väldig prisuppgång nu på både det man importerar och det man köper från inhemska tillverkare, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel till Ehandel och fortsätter:

Men sannolikt så sjunker inflationen tillbaka en del när de skyhöga elpriserna framåt sommaren går ner. Efterfrågan på el minskar generellt under de varmare månaderna i Sverige.

Kompenserar inte

Han räknar därför med att handlare kommer att behöva höja sina priser ut mot kund, och att prishöjningarna kommer att börja märkas redan nu under första kvartalet. Men det kompenserar inte på långa vägar för de höga inköpspriserna på varor.

E-handlarnas och handlarnas lönsamhet kommer därför överlag pressas, konstaterar han. Samtidigt så tappar svenska e-handlare allt fler kunder till utländska e-handlare. Inte minst vad gäller mode och inredning, då prisläget generellt är lägre i dessa kategorier utomlands.

Handelsmässigt är det sällanköpsvaruhandeln som drabbas hårdast av den höga inflationen, samtidigt som de har problem med höga fraktpriser och leveransförseningar från Asien. Och om de höjer priserna för mycket ut mot kund så riskerar de att tappa kunder till utländska e-handlare. E-handeln har ju skapat goda möjligheter att snabbt och enkelt handla från utlandet. Och i dag finns bra betallösningar på plats på de flesta utländska sajterna.

Den inhemska konkurrensen är ju dessutom också stenhård. Så av allt döma kommer vi att få se successiva prishöjningar. Men historiskt sett har inte priserna ökat särskilt mycket alls när kronan försvagats. Priserna har till och med sjunkit lite under vissa perioder. Istället är det lönsamheten som tagit stryk och så kommer det sannolikt bli igen.

Annons

Hemelektronik går starkt

Kategorin hemelektronik har däremot klarat sig betydligt bättre. Mest tack vare att efterfrågan är så pass hög än. Många har behövt investera i ny teknik för att bygga upp gedigna hemmakontor under pandemin och spelkonsoler går som smör i solsken. Elektronikhandeln är delvis plågad av brist på halvledare, men intäktsströmmarna är fortsatt goda då köphungern bland konsumenterna är stark.

Vad gäller dagligvaruhandeln så är den inte alls utsatt för internationell konkurrens på samma sätt som övriga kategorier. Vi e-handlar knappast mjölk från Kina exempelvis, betonar Johan Davidson.

Hur allvarligt är inflationsläget nu jämfört med exempelvis 1993?

Inflationen drivs just nu, som sagt, främst upp av höga el- och drivmedelspriser och det är inte bara allvarligt för e-handeln utan för hela handeln. Mer av hushållens pengar än vanligt går till el och bränsle och det tär på hushållens plånböcker.

Då blir det mindre över till annan konsumtion, bland annat handel. Hushållens köpkraft urholkas alltså av de höga elpriserna. Men vi räknar samtidigt med att el- och bränslepriserna faller till baka under sommaren och då minskar också inflationstakten. Riksbanken har också bedömt att det här är mer tillfälliga effekter. Men vi får ändå räkna med ett ökat kostnadstryck för handeln och en minskad köpkraft bland konsumenterna i uppåt ett till ett och ett halvt år framåt.

"Ingen inflationsbrasa"

Det låga ränteläget har också ökat hushållens tillgångsrikedomar med allt dyrare bostadsrätter och villor. Mer pengar allokeras även till börsen när räntorna är låga.

Det medför mer pengar i systemet och hushållen kan bli mer benägna att spendera pengar när de blir rikare sett till sina tillgångar. Det i sig driver också på inflationen, men indirekt. Men det är inte den viktigaste faktorn nu, utan det är de höga el- och drivmedelspriserna.

Vi har samtidigt sett stora reallöneökningar senaste åren. Bidrar inte det till bibehålla hushållens köpkraft?

Ja, inkomsterna ökar för varje år. Reallöneutvecklingen har varit väldigt god i Sverige, de senaste åren. Men allt annat lika så minskar ändå köpkraften när inflationen plötsligt tar fart. Men tack vare reallöneökningarna så är det inte fråga om någon kris som på 90-talet. Det är speciella förutsättningar med energi- och råvarupriser som tillfälligt är på höga nivåer. Så det är inte fråga om någon inflationsbrasa som kommer att medföra en spiral av negativa följder.

Tror du att konkurserna kommer att öka i handeln, till följd av pressad lönsamhet?

Nej, inte enbart till följd av hög inflation. Det kommer att vara avhängigt andra saker, exempelvis hur länge pandemistöden finns kvar och när de som har fått anstånd för att skjuta upp sina skatteinbetalningar måste betala in skatten. Om efterfrågan minskar samtidigt som skatten ska betalas tillbaka så kan det bli tufft för många.

Annons