Logistikforskaren: “E-handel kan faktiskt vara bättre för miljön”

Ny forskning ska kartlägga paketskåpens effekt.

Häromveckan trillade det ner en undersökning i brevlådan hos boende i Helsingborgstrakten. Bakom frågorna, som rörde hur man som konsument ser på möjligheterna till e-handelsleverans i sitt närområde, stod ett forskarteam från Lunds Universitet och Campus Helsingborg. Förhoppningen är att konsumenternas svar ska belysa hur e-handelsleveranserna fungerar i stad respektive på landsbygd, och ifall uppfattningen om servicenivån förändras när paketskåp placeras ut.

Snart ska nämligen Mjöhult, som ligger en bit utanför Helsingborg, få ett paketskåp som då blir samhällets första utlämningsställe. Som det ser ut nu måste boende i Mjöhult åka till någon av de närliggande orterna Ängelholm, Höganäs eller Helsingborg för att få ut sina e-handlade paket. Enkäter kommer att skickas ut även efter etableringen, som för övrigt blir Instabox första skåp med placering utomhus.

Annons
Annons

LÄS ÄVEN: Paketskåpen tar över Sverige - hur är tillgängligheten?

Klas Hjort, lektor i förpackningslogistik på Campus Helsingborg och Lunds Universitet, berättar att deras forskning kring paketskåp har pågått i cirka fem år. Syftet är att se hur de påverkar tillgängligheten i e-handelssystemet.

Vi vet att finns det ingen service i glesbygden i dag så driver det en del av urbaniseringen, folk flyttar ut för att det inte finns samma service som i städerna. Sen handlar det också om tillgängligheten i systemet, hur vi kan minska de totala transporterna för åkerinäringen och transportörerna genom att vi får ett bättre system för att leverera ut gods, säger han till Ehandel.

När kommer de nya paketskåpen då?

I Mjöhult kommer det efter årsskiftet och det är det vi egentligen fokuserar på eftersom det generellt sett är lättare att få tillstånd att placera ut skåpen utanför detaljplanerat område. Så det är ett längre projekt egentligen. Men vi valde ändå att göra enkäterna i både Helsingborg och i Mjöhult samtidigt för att få en bild av läget nu innan skåpen kommer.

"Flertalet returer hanteras fullständigt fel"

Klas Hjort och hans kollegor har hunnit få in en del svar på sin enkät, men materialet kommer inte att sammanställas förrän i början av 2020. Tanken är att insikterna från undersökningen sedan ska kunna spridas i både Sverige och internationellt, bland annat genom att teamet delar med sig av sina resultat på olika konferenser.

Förhoppningsvis får det konsekvensen att resultaten sprids, jag kanske inte ska säga globalt, men i alla fall nationellt, säger Klas Hjort.

Bortsett från tillgängligheten i glesbygden ser han flera andra problem med e-handelslogistiken som den ser ser ut i dag.

Annons
Annons

Utmaningarna är många egentligen men en sak är att e-handeln trycker ut allt gods utan att man låter kunden styra över vart och när leveransen ska komma. Man verkar tro att alla alltid har så bråttom, konstaterar han.

Sen är det det här med returerna. Man har i dag ett analogt sätt att hantera returer och det vet jag från min forskning att det är inget bra sätt att optimera returhanteringen över huvud taget. Man hoppas att man i genomsnitt gör något bra med returerna, men det stora flertalet av dem hanteras fullständigt fel och man förlorar pengar samtidigt som miljön drabbas.

Vill se digital returhantering

Det hade enligt Klas Hjort varit önskvärt ifall fler e-handlare gav sina kunder möjligheten att välja en långsammare leveransmetod, hellre än att allt måste ut så fort som möjligt. Det hade gjort en insats för miljön utan att kunden behövde betala något extra, samtidigt som flödena hade optimerats och e-handlarna hade utnyttjat sina resurser bättre.

Det är klart att det får sina effekter både på kostnadssidan för e-handeln och sen även på miljön när det är svårt att planera och göra de absolut bästa valen i transporterna.

Att e-handeln i sig skulle vara dåligt för miljön finns det dock inga egentliga belägg för, menar han. Det finns till exempel stora fördelar med att låta kunderna välja utlämningsställe själva, eftersom antalet onödiga bilresor då skulle kunna minskas.

Många säger att e-handeln är en miljöbov, men beroende på vem individen är och hur man lever sitt liv och var i Sverige man bor så kan e-handeln faktiskt vara bättre för miljön. Och det gäller även returerna. I stort kan man inte säga att det ena är bättre eller sämre än det andra, utan det är från varje situation egentligen. och det är därför man måste ha digitala system för det för att kunna analysera och optimera den här hanteringen. I dag ser vi att de branscher som har mycket returer, som kläder och skor, ofta har förtryckta papperslappar som följer med för att minimera kontakt med kunden, för att i sin tur hålla kostnaderna nere.

"Styr leveransen efter kundens behov"

Vilken del av e-handelslogistiken som stått i rampljuset har varierat över tid, men de flesta är nog överens om att hållbarhet som huvudfokus har slagit ut både pris och tillgänglighet.

Vad blir nästa steg?

Jag är lite krass. Det är mycket diskussioner kring det här med hållbarhet och miljön men hur många konsumenter är beredda att vänta extra och betala extra för att det ska bli bättre på miljösidan? Jag tror att vi som individer måste tänka om först ifall vi nu ska få till en förändring. Men jag tror inte på det här att man ska behöva betala extra för miljöfrakt. Jag är beredd att vänta en tid så att man kan göra det bra i systemet hellre än att man ska hyra in extra personal för att plock- och packa för att skicka varan med budbil i dag.

Jag tänkte precis fråga om det. Måste hållbarhet kosta pengar?

Nej, men för e-handeln i dag är det systemmässigt enklare att pressa ut allting så fort det går. Det är svårare att bestämma att en viss vara ska plockas om två dagar. Systemen kan inte riktigt hantera det där. Så jag tror att man måste hitta den affärsmodellen att man styr leveransen efter kundens behov och att kunden kan få en bättre transparens kring sina val.

Annons

Prenumerera

Du missar väl inte vårt nyhetsbrev E-handelsnytt?

Tack!