Plastpåsen gick på kort tid från att vara en populär bärkasse – till paria. Förklaringen är plastskatten.
Men skatten på plastbärkassar, som infördes för två år sedan, har fungerat uselt. Detta fastslår i alla fall en ny rapport från IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige. Vi ska dock ha med oss att IKEM är en bransch- och arbetsgivarorganisationen, med medlemmar som tillverkar plastprodukter.
Som Ehandel rapporterat har forskare bland annat konstaterat att det finns stora brister i plaståtervinningen. Även om plastinsamlingen i Sverige är effektiv, så återvinns fortfarande allt för lite plast i slutändan.
LÄS ÄVEN: Forskarnas dom: Ut med plasten ur e-handeln – välj detta istället
Men enligt rapporten – som alla gånger bygger på en gedigen analys – har skatteintäkterna hittills uppgått till en bråkdel av det belopp regeringen räknade med. Och vad gäller miljöpåverkan har skatten snarare motverkat sitt syfte, hävdar organisationen.
Skatten på plastbärkassar borde aldrig ha införts. Den gör ingen skillnad på kassar av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Tyvärr har skatten satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten. Det är dags att slopa skatten. Vi vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast, kommenterar Jonas Hagelqvist, vd för IKEM.
När skatten infördes störtdök, som väntat, försäljningen av svenska plastbärkassar, konstaterar man. Detta trots att just plastpåsar var en av de mest återvunna produkterna.
Oftare importerade
Nu köps, enligt IKEM, istället en papperskasse för att bära hem varorna i – och därtill en avfallspåse på rulle, för att ta hand om avfall. Men avfallspåsarna är i högre grad importerade och tillverkade av fossil råvara. De skatteintäkter på 2,1 miljarder som regeringen räknat med – har hittills därmed bara summerats till 200 miljoner kronor, skriver IKEM.
I rapporten säger också bland annat Lars Lundin från Trioworld, en av Nordens största tillverkare av plastbärkassar, att företagets försäljning på den svenska marknaden har minskat med 90 procent – och att en dryg tredjedel av personalen har fått sägas upp. Samtidigt konstaterar nationalekonomen Runar Brännlund att regeringen levererade en undermålig analys av skattens miljökonsekvenser.
På sikt kan det undergräva legitimiteten för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, skriver IKEM.
