Konsumentkompassen? Vad är det? Jo, det är ännu en rapport på temat handel och konsumtion. Just denna rapport kommer från Prisjakt. Den bygger på data från Prisjakt och en undersökning av Kantar Public.
Vad den handlar om? Jo, om handelns förväntade utveckling framåt. I den senaste rapporten står svenskarna och rean i fokus.
I korthet beror det på att Regeringen nyligen föreslagit att butiker ska behöva redovisa det lägsta priset de sålt respektive vara för de senaste trettio dagarna. Med denna eventuella förändring i lagboken, som kan påverka hur hela handeln kommunicerar sina reor, tycker vi att det blir extra relevant att rikta strålkastarna på rean, skriver Prisjakt i ett pressmeddelande.
I Konsumentkompassen Q2 djupdyker Prisjakt i vad svenskarna tycker och tänker om reor. Vi får bland annat reda på att 68 procent av svenskarna är positiva till den nya rea-lagen.
Förslaget innebär att konsumentskyddsområdet moderniseras och anpassas till den ökade digitaliseringen. Det har exempelvis rapporterats om att fulrea förekommit i samband med Black Friday, vilket vårt förslag nu tar fasta på, säger Sveriges finansmarknadsminister Max Elger i rapporten.
Svettigare tider för e-handeln
De e-handlare som hade det tufft under det första kvartalet bör tyvärr göra sig beredda på ett minst lika tufft Q2. Under det första kvartalet uppgav nästan var tredje svensk (29 procent) att de skulle göra de flesta köpen online. Men nu är det knappt 26 procent.
Något som också tar plats i rapporten är Prisjakts Köpkraftindex för andra kvartalet 2022. Och det landar på 6,9 den här gången. Det betyder att indexet sjunker jämfört med förra kvartalet, då man mätte en stark sjua.
Och 44 procent av svenskarna uppger att de har goda möjligheter att spendera pengar på fysiska varor de kommande tre månaderna. Det är en procentenhet lägre, jämfört med föregående period.
Allt högre priser
Ett oroligt världsläge, en snabbare inflationstakt, stigande boräntor och stora prisökningar på både el och drivmedel, ligger, som bekant, bakom den minskade köpkraften i samhället, vilket rapporten också fastslår.
Vårt Köpkraftindex mäter konsumenternas upplevda köpkraft och den kan lätt förändras när läget i världen är oroligt. Något många oroar sig för just nu är de höga priserna på drivmedel och el. Det innebär att en del konsumenter kan tänkas hålla i sina pengar hårdare framöver, kommenterar Oscar Hagman, ansvarig för Prisjakt Insights.
Mode tappar – vitvaror går starkt
Inom mode, kläder och accessoarer är köpkrafts-tappet störst. Där minskar den från 7,4 i indexet – till 6,9 i andra kvartalet (-0,5).
Köpkraftindex för hushållsapparater och vitvaror är däremot högt, jämfört med andra segment. Det ligger på 7,4. Drygt en av tio svenskar (12 procent) planerar att köpa prylar inom segmentet framöver. Det är dock 2 procentenheter lägre, jämfört med första kvartalet. Men Prisjakts analytiker Oscar hagman ser ändå en extra ljus framtid för varumärken och butiker som säljer köksprodukter.
Våra hem fick ny och större betydelse under pandemin och effekten sitter i. Även i det nya normala vill vi ha det snyggare, bekvämare och bättre på hemmaplan, säger Oscar Hagman.
Köpkraftindex per varukategori:
Mode, kläder & accessoarer: 6,9 (-0,5)
Hemelektronik: 7,3 (-0,4)
Sport & fritid: 7,3 (-0,4)
Barnartiklar & leksaker: 7,3 (-0,3)
Renovering & bygg: 7,4 (Ny)
Hushållsapparater & vitvaror: 7,4 (-0,1)
Skönhet & hälsa: 7,3 (-0,1)
Möbler & heminredning: 7,5 (-0,1)
Fordon & tillbehör: 7,0 (-0,2)
