Den nya undersökningen, som Prisjakt genomfört i samarbete med Opinion, målar upp en bild av ett utbrett misstroende mot handeln. Att endast 20 procent av konsumenterna har förtroende för att butikerna följer lagen, om att ange det lägsta priset de senaste 30 dagarna vid en prissänkning, är ett tydligt tecken på att lagens intentioner inte har nått fram, menar sajten.
Det är ett bottenbetyg. De låga förtroendesiffrorna visar på att konsumenterna upplever att realagen är tandlös. Tanken med lagen är att stoppa fuskreor, men tilltron till att den lyckas är anmärkningsvärt liten, säger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt.
Misstron verkar välgrundad. Prisjakts egna data från fjolårets Black Friday visade att en av tio varor i praktiken var en "fuskrea", där priset inte var sänkt i enlighet med reglerna.
Efter att realagen infördes har det gång på gång visat sig att butiker redovisar felaktiga lägsta 30-dagarspriser. Det leder till att konsumenter får vilseledande prisinformation och utsätts för lockrabatter, säger Isabella Ahmadi.
Ett mönster av brister
Resultatet kommer inte som en överraskning, enligt sajten. Under de senaste åren har flera granskningar från både Prisjakt och myndigheter pekat på samma problem.
Redan i september 2024 visade en kartläggning att endast två av tio välkända nätbutiker angav 30-dagarspriset på ett tydligt sätt. Isabella Ahmadi beskrev då situationen som en "prisinformationsdjungel" där konsumenten lätt blir förvirrad. Värst i klassen var då modebranschen, där hela 77 procent av butikerna inte visade 30-dagarspriset.
Problemet är inte begränsat till e-handeln. En nationell granskning av 433 fysiska butiker under Black Week 2024, genomförd av konsumentrådgivare i 32 kommuner, avslöjade att över hälften av de fysiska butikerna också bröt mot lagen.
Myndigheterna har reagerat, men effekten har varit begränsad. I januari 2025 meddelade Konsumentverket att de inlett tillsynsärenden mot 30 e-handelsföretag efter att deras egen granskning visat att fyra av tio nätbutiker fortfarande struntade i reglerna. Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell uttryckte då sin förvåning:
Jag häpnar över att det fortfarande pågår. Med det nedslående resultatet av vår granskning tvingas vi nu överväga skarpare tillsynsinsatser, sa hon och öppnade för rättsliga åtgärder.
Tekniska utmaningar
Utöver medvetet fusk eller okunskap har även tekniska hinder legat i vägen för en korrekt regelefterlevnad. Länge var det i praktiken omöjligt för svenska e-handlare att använda Googles populära annonsverktyg för automatiska rabatter (GAD) utan att riskera lagbrott, eftersom de saknade kontroll över vilket referenspris som visades.
I maj 2025 genomförde Google dock uppdateringar som nu gör det möjligt för handlare att via ett API hämta det korrekta 30-dagarspriset. Även om detta löser ett tekniskt hinder, varnar experter som Karl Lindberg på Adrelevance för att funktionen fortfarande kan pressa marginaler och kräver noggrant övervägande.
Sammantaget visar de senaste tre åren att införandet av en lag inte är en garanti för förändring. Trots upprepade granskningar, hot om böter och tekniska framsteg fortsätter problemet, vilket har lett till ett djupt rotat misstroende hos konsumenterna, en utmaning som hela handelsbranschen nu står inför.