Prisjakts återkommande rapport "Konsumentkompassen" för det första kvartalet 2026 visar på en stabilisering av svenskarnas köpkraft, även om försiktigheten består. Köpkraftindexet landar på 6,6, vilket är marginellt lägre än samma period föregående år.
Samtidigt uppger 40 procent av konsumenterna att de har goda möjligheter att spendera pengar under kvartalet. Den genomsnittliga budgeten för fysiska varor uppgår till 8 312 kronor. Detta är en minskning jämfört med det shoppingintensiva fjärde kvartalet, men en ökning med 6 procent jämfört med inledningen av 2025.
Vår mätning indikerar på flera sätt en efterlängtad stabilitet i svenskarnas hushållsekonomi, uppger Isabella Ahmadi, konsumentexpert på Prisjakt i rapporten.
Kvalitet går före lågpris
En tydlig trend i årets första mätning är skiftet från kvantitet till kvalitet. 37 procent av svenskarna planerar att handla mindre generellt under året jämfört med 2025. Samtidigt uppger 27 procent att de avser att köpa produkter av högre kvalitet med längre livslängd.
Detta slår även mot intresset för de omtalade asiatiska lågprisplattformarna. Endast 2 procent av respondenterna uppger att de planerar att handla mer från aktörer som Temu och Shein under 2026.
Färre köp betyder dock inte lägre ambition utan högre krav: på kvalitet, på transparens och på att köpet ska kännas rätt över tid, skriver Peter Greberg, vd på Prisjakt.
Kampanjer viktigaste drivkraften
När köpbesluten väl fattas är det fortfarande prislappen som styr, men via specifika kanaler. På frågan vad som påverkar köpbeslutet mest svarar konsumenterna:
- Kampanjer (t.ex. rea och rabatter): 30 procent.
- Prisjämförelsesajter: 23 procent.
- Rekommendationer från vänner och familj: 21 procent.
Betydligt lägre inverkan har annonser i sociala medier (10 procent) och influencers (4 procent). AI-verktyg hamnar i botten med endast 3 procents påverkan.
"Tillit är trumf"
En utmaning för e-handlarna under 2026 blir att hantera den utbredda oron bland konsumenterna. Hela åtta av tio känner någon form av oro inför att handla online. De främsta orosmolnen är:
- Dålig produktkvalitet: 40 procent.
- Bluffbutiker: 29 procent.
- Returproblem: 22 procent.
- Betalningsbedrägerier: 22 procent.
Peter Greberg menar att detta öppnar en möjlighet för seriösa aktörer.
I det spelet sitter svenska handlare med en stark hand – där tillit är trumf. Mycket tyder på att framtidens handel inte avgörs i volym, utan i förtroende, skriver han.
Ser man till specifika kategorier är det "Mode, kläder & accessoarer" som fortfarande lockar flest, även om andelen som planerar inköp i kategorin minskar med 2 procentenheter till 49 procent. Kategorin "Skönhet & hälsa" går mot strömmen och ökar med 4 procentenheter.