Sälja prylar utanför EU? – så tullar e-handlaren in varorna

Smidigast för e-handlaren att stå för tullavgiften själv.

Det är som bekant deklarationstider.

Vi har på Ehandel.se tidigare fått veta hur man kommer i gång med redovisningen, som nybliven e-handlare. Och hur man skattar för försäljning inom EU.

Annons

LÄS ÄVEN: Sålt varor utomlands? – så skattar e-handlaren sin EU-försäljning

LÄS MER: Expertens bästa skattetips – så redovisar du som e-handlare

Men hur gör man som e-handlare om man säljer sina varor till länder utanför EU, såsom Norge, Storbritannien, USA eller Kina?

Svea Banks moms- och skatteexpert Vanja Lazic förklarar:

Om man säljer varor utanför EU, redovisar man som e-handlare det som export i sin deklaration. Sedan måste man även titta på vad man har för leveransvillkor. Vem står exempelvis för tullavgiften: är det jag som e-handlare eller kunden?, säger hon till Ehandel.

Till att börja med måste alla företag, som för in varor till länder utanför EU, registrera sig för momsredovisning i dessa länder.

Där varan omsätts är nämligen alltid lika med beskattningslandet, betonar Vanja Lazic.

E-handlaren bör själv stå för tullavgiften

När du sedan har momsreggat dig kan du som e-handlare även använda dig av tullupplägget "Delivery Duty Pay", DDP.

Annons

Det innebär att det är e-handlaren som står för tullkostnaden.

I normalfallet är det smidigast för kunden att slippa betala tullavgiften, även om det medför administrativa kostnader för säljaren. Kunden vill ju bara få sin vara och slippa betala tull, säger Vanja Lazic.

135 pund – där går gränsen

Låt oss ta ett exempel där du som e-handlare ska sälja en vara till en konsument i Storbritannien, som, sedan Brexit, står utanför EU.

Till att börja med anser den brittiska motsvarigheten till Skatteverket att varan ägs av dig som e-handlare, fram tills dess att den har tagits emot av kunden.

Men varan tillhör i juridisk mening e-handlaren när den korsar landgränsen – och därför måste företaget stå för tullavgiften.

Dra en linje

Däremot behöver varor – med en prislapp på under 135 pund – inte förtullas. Är varan dyrare måste e-handlaren lämna in en tulldeklaration till skattemyndigheten i Storbritannien.

Mitt tips är att man helt enkelt drar en linje med en penna i kolumnen för import, vid försäljning av varor till icke-EU-länder. Linjen markerar att det är ett importland med tullgräns, säger Vanja Lazic och tillägger:

Sedan är det upp till varje e-handlare att besluta om det är kunden eller företaget som ska stå för tullavgiften. I normalfallet är det företaget, för att minska kundens administrationsbörda.

Logistikbolagen kan hjälpa till

I upplägget som kallas för "EX Works" är det istället kunden som står för tullavgiften.

Men köparna vill ju generellt helst slippa tänka på tullavgifter och vill i normalfallet bara få sin vara levererad. Ofta kan dock speditions- och logistikbolag hjälpa e-handlaren med tulldeklarationen, enligt DDP-upplägget avslutar Vanja Lazic.

Artikeln i korthet, summerad med hjälp av ChatGPT/Bing: 

1. Momsregistrering: Företag måste registrera sig för momsredovisning i det land där varan säljs, eftersom det är beskattningslandet.

2. Leveransvillkor: Det är viktigt att klargöra vem som betalar tullavgiften – e-handlaren eller kunden.

3. DDP (Delivery Duty Paid): DDP är ett tullavgifts-upplägg där e-handlaren står för tullkostnaden, vilket kan vara fördelaktigt för kunden, som slipper administrativa bördor efter att ha mottagit varan.

4. Tullgräns i Storbritannien, exempel: Varor under 135 pund behöver inte förtullas. För dyrare varor krävs en tulldeklaration.

5. EX Works: Ett annat upplägg där kunden står för tullavgiften och e-handlaren överlämnar förtullnings-ansvaret till kunden.

6. Ansvaret: Det är vanligt att företaget tar på sig denna kostnad för att förenkla för kunden. Speditions- och logistikbolag kan dock ofta assistera med tulldeklarationen.

Annons