Pulsmätare: Här är de hetaste fraktsätten – fraktbolag och e-handlare talar ut

Stort fokus på eldrivna fordon – och allt mer sjöfrakt.

Det finns en uppsjö av fraktsätt idag. Och de blir hela tiden fler. I storstäder syns snabba liggcyklar, ibland inkapslade, elsparkcyklar med matpaket, eldrivna mopeder och bilar i olika storlekar. Det är tydligt att elektrifiering är på modet.

Till sjöss är bränslet fossilbaserat än så länge. Varor fraktas med såväl motorbåt som jetskis i Stockholms skärgård. Exempelvis Foodora erbjuder en sådan tjänst. I Kalifornien har det samtidigt blivit allt vanligare med drönarleveranser, något som i dagsläget är svårt att få till i Sverige till följd av luftskyddslagar.

Annons

Ehandel rapporterade i veckan även om Googles systerbolag Wing som sedan snart två år tillbaka bedriver ett drönarprogram i staden Logan i Australien. Målet är att inom kort passera 100 000 utförda drönarleveranser med livsmedel.

LÄS ÄVEN: Staden där drönarleverans är vardag – 4 500 leveranser i veckan

Ehandel har även rapporterat om det appbaserade företaget Kavall i Stockholm, som levererar mat- och dryckesvaror i Vasastan – på tio minuter. Maten fraktas med elsparkcycklar, efter att den har hämtats upp på mindre lager nära kunden. Bolaget tog nyligen in 50 miljoner kronor för att expandera till fler svenska städer. Ikea har samtidigt köpt in eldrivna lastbilar till företagets logistikcenter i Österrike.

Precisa leveranstider

Anne Sonne, VP of Communication på Budbee, säger att branschen jobbar hårt för att hitta hållbara logistiklösningar. Företagets mål är helt fossilfria transporter till slutet av 2022. De bilar som används drivs främst på HV100 – men allt mer av el, enligt Anne Sonne.

Vår affärsmodell bygger på väldigt precisa leveranstider där varje minut är betydelsefull för våra kunder. Vi arbetar redan idag med cyklar som alternativ till bil i innerstaden och ser att det är en smart lösning i urbana miljöer. Dessa cyklar drivs av en kombination av muskler och elektricitet.

Vad ser ni för möjligheter med drönare?

Det är spännande att följa hur det går i andra länder men av logistiska såväl som lagstiftningsmässiga skäl är det ingenting vi aktivt jobbar för att införa just nu.

Stort elfokus

Ann Berglund, Marketing & Communications Manager på DHL, säger i likhet med Budbee att bolaget försöker hitta nya lösningar.

Annons

Sedan ett par år använder vi även elcyklar för leveranser i storstäderna. På vägen mot en ren logistikverksamhet spelar elektrifieringen av varje transportsätt en avgörande roll och kommer att bidra till bolagets övergripande hållbarhetsmål om nollutsläpp.

Som Ehandel rapporterat lanserade DHL nyligen även en satsning på elfraktplan.

Beställningen av de tolv elektriska fraktplanen utan utsläpp i samarbete med Eviation är ett första steg mot målet att bilda världens första elektriska Express-nätverk med fokus på vårt mål att minska utsläpp fram till 2030 i enlighet med Parisavtalet.

Totalt 280 flygplan

År 2030 ska minst 30 procent av bränslebehovet inom DHL:s flyg- och linjetrafik täckas av hållbara bränslen med syfte att minska växthusgasutsläppen.

Vi har byggt och ständigt förbättrat vår service i mer än 50 år och har en egen flygplansflotta på mer än 280 flygplan för att kunna täcka in expresstransport till över 220 länder och territorier världen över.

LÄS ÄVEN: DHL talar ut om de elektriska flygplanen: “Ett mycket viktigt steg”

När det kommer till de olika fraktsätten säger Ann Berglund att DHL består av fem divisioner och tillsammans erbjuder bolaget nationella och internationella paketleveranser, leveranslösningar specifika för e-handel, internationella expressleveranser och väg-, flyg- och sjötransporter till industriella logistiklösningar för hela varuflödeskedjan.

Många fraktmetoder kommer och går? Vilka tror ni mest på framåt?

Stort fokus ligger på att hitta hållbara logistiklösningar under de närmaste 10 åren i åtgärder för att minska koldioxidutsläpp och för att åstadkomma detta investerar DHL totalt 7 miljarder euro. Investeringarna kommer specifikt att gå till alternativa flygbränslen, en utökad flotta av utsläppsfria elfordon och klimatneutrala byggnader.

Snabb skärgårdsleverans

Foodora har börjat leverera till sjöss i Stockholms skärgård. Testerna påbörjades i mitten på augusti.

Vi når väldigt många människor just nu, men vi vill såklart nå alla. Därför kommer vi löpande testa olika tekniska lösningar så vi även når de som inte bor i en tätort, säger John Denbratt, COO på Foodora.

Vad finns det för fördelar med det?

Med våra skotrar och ribbåtar kan vi nå kunder i skärgården med snabb leverans. Det är det ingen annan som kan idag. Övriga aktörer har flera dagars leverans.

Vad använder ni för andra fraktsätt?

Vi har roboten Doora som är ett självgående fordon. Fler robotar är på G under hösten. Och vi har ett projekt som är intressant som snart kommer inledas. Ber att få återkomma om mer information om det framöver.

John Denbratt säger att det generellt händer mycket spännande på fraktområdet i e-handelsbranschen just nu. Han räknar med många innovationer i närtid. Det som däremot är på väg bort är fraktsätt som medför flera dagars väntan på hemleverans.

Självkörande fordon tror jag bli allt vanligare framöver. Vilket i sin tur leder till helt nya arbetstillfällen, såsom mekaniker, ingenjörer och kontrollrums-operatörer.

LÄS ÄVEN: Foodora satsar på vattenskotrar och drönare

Apotea har gjort sig känt för att jobba med många olika fraktsätt och för att ligga i framkant på området. Som Ehandel rapporterade tidigare i veckan försorterar bolaget alla paket för att lämna in dem på kvällen till terminaler – och på så sätt halvera leveranstiderna.

Bussfrakt i norr

Vd:n Pär Svärdson konstaterade i samma intervju att det i Stockholm är rätt lätt att få miljöprofil på leveranserna – med stort fokus på elfordon. I Norrland är däremot den bästa fraktmetoden ofta bussgods – alltså frakt med kollektivtrafik.

Men klimatsmarta fraktsätt är en prioriteringsfråga för alla regioner som företaget verkar i, enligt Pär Svärdson. På frågan hur han ser på drönarleveranser säger han att det ligger en bit fram i tiden. Det omgärdas i dagsläget av för mycket regler i Sverige för att det ska bli lönsamt.

Vi pratar om leveranskostnader som ökar 50 gånger mot det normala. Men på sikt utesluter jag inte att det kan fungera.

Testar drönare

Men det händer saker på drönarområdet även i Sverige. Teo Rizvanovic, medgrundare av drönar-startupen Airit, berättar att de nu gör sig redo för sin första kommersiella drönarleverans i Tylösand under hösten. För att få den flygningen godkänd har startupen jobbat nära Transportstyrelsen och Luftfartsverket.

Vi flyger bara inom avstängda testområden just nu men utforskar möjligheter att lansera ett kontinuerligt leveransprogram med ett fåtal kommuner i Sverige senare i år, säger Teo Rizvanovic.

För att få godkännandet flög startupen många testflygningar för att verifiera flygsystem och undersystem samt samlade in all nödvändig data. Testerna inkluderar bland annat batteriåtgång, flygstabilitet och GPS-information.

LÄS ÄVEN: Jättedrönare ska lyfta e-handeln – börjar flyga i Sverige nästa år

Datan har kokats ned till en så kallad Sora-rapport. Sora står för "Specific operation risk assessment". Rapporten har lämnats in och nu godkänts av Transportstyrelsen.

Vi kommer att börja med att frakta glass och mat. Tillståndet vi har erhållit är ett Sora som i det här fallet gör det möjligt för oss att utföra flygningar samt leverans bortom synhåll och med fjärrpilot, säger Teo Rizvanovic.

Kräver godkännande

Transportstyrelsens drönarsamordnare Tobias Fridarve säger att drönare regleras av EU-regler, utifrån den risk som en flygning uppskattas medföra. En riskbedömning måste alltså alltid genomföras.

I dag går det att ansöka om tillstånd för olika typer av drönarflygningar, bland annat drönarleveranser. Operatören måste då uppvisa att den tänkta flygningen är tillräckligt säker, både gällande mark- och luftrisk, konstaterar Tobias Fridarve.

En godkänd risknivå kan exempelvis uppnås genom att en drönare flygs under tider på dygnet när det är lite folk i området. Och för att undvika kollisioner i luften med annan flygfart kan även ett särskilt område för flygningar skapas.

Ny EU-lag

Men det är i praktiken inte möjligt inom EU i dag, enligt Tobias Fridarve. Det saknas tillräckligt bra teknik för att på ett effektivt sätt skapa så kallade geozoner, alltså flygzoner för drönare.

Nästa steg är att drönare kontrollerat ska kunna samsas i samma luftrum. För att detta ska kunna ske i storskaligt format så krävs det ett så kallat U-space-koncept, vilket innebär att hög grad av digitala tjänster som ska möjliggöra en säker integrering av drönare i luftrummet.

U-space-förordningen ska börja tillämpas i EU från januari 2023. Under tiden ska det genomföras en rad projekt i Sverige för att testa och validera de digitala tjänsterna som kan rymmas inom konceptet, enligt Tobias Fridarve. Airits försök i Tylösand är ett exempel.

Aerit har i dag ett tillstånd som medger enstaka flygningar i test- och utprovningssyfte.

LÄS ÄVEN: Amazon ska krocksäkra sina drönare i Europa

Annons

Prenumerera

Du missar väl inte vårt nyhetsbrev?

Tack!