Efter att Tesla-grundaren Elon Musk 2013 berättat om ett futuristiskt transportsystem kallat Hyperloop har idén dryftats rejält i media. Det har byggts prototyper och massor med småskaliga varianter på idén. I dag skriver även Dagens industri om hur Finland satsar på Hyperloop före Sverige.
Över hela världen snackas det nu om hur vi människor kan ta oss fram i över tusen kilometer i timmen med hjälp av poddar i vakumrör, vilket är idén bakom Hyperloop. Och vem skulle inte vilja åka från Malmö till Stockholm på ungefär en halvtimme?
Ingen ny idé
Att transportera saker i rör är dock långt ifrån en ny idé, även om Elon Musk uppenbarligen populariserat den med sitt Hyperloop-koncept. Vi som är lite äldre kan till exempel minnas att dagligvarubutiker förr i tiden ofta skickade runt pengar i små “poddar” som färdades i tryckluftsrör inuti butikerna.
Det som hamnar lite i skymundan i all hajp kring Hyperloop är dock att transportmetoden kanske först och främst kan revolutionera frakten av varor. Att flytta gods via ett Hyperloop-system sägs nämligen bli det första som sker, innan människor tar plats i några av dessa poddar.
Undersöktes 1994
Redan 1994 undersökte det amerikanska transportdepartementet möjligheterna att via tunnelsystem avlasta frakten på vägarna. Då talade man också om att evakuera luften från tunnlarna för att minska luftmotståndet och uppnå mycket höga hastigheter, uppemot 6 400 kilometer i timmen. När du fraktar varor kan du förstås röra dig snabbare än med sköra människor inuti poddarna.
Hyperloop One är ett av de företag som ofta citeras i media och är ett av de bolag som jobbar för att Hyperloop ska bli verklighet. Företaget i fråga hymlar dock inte med att frakt är ett av de stora användningsområdena.
Hyperloop i hamnen
Redan i slutet av förra året tillkännagavs ett samarbete mellan Hyperloop One och hamnoperatören DP World. Tillsammans skulle de undersöka möjligheterna att installera ett Hyperloop-system i en hamn i Dubai för att snabbt kunna frakta containrar till en depå längre in i landet. Ett system som bland annat skulle frigöra plats i hamnen och minska trafikstockning.
Fraktbolaget DHL ser även positivt på möjligheterna med Hyperloop och stöttar bland annat ett team som bygger en prototyp i Nederländerna.
Amazon och Hyperloop
Det ryktades även att Amazon och Hyperloop One inlett ett samarbete tidigare i år. Detta visades sig dock inte riktigt vara sant. Det Hyperloop One har gjort är dock att ta fram ett förslag på hur e-handlaren skulle kunna minska sina lager i USA från 119 till 18 stycken och samtidigt kunna erbjuda 80 procent av amerikanerna leverans samma dag, allt med hjälp av ett Hyperloop-system.
Även om många ser frakt av varor som det första användningsområdet så finns det förstås kritiker. Fortune skriver till exempel om transportskribenten Alon Levy som totalsågar Hyperloop för frakt, vilket han menar är ett skämt. Ett av hans argument är att Hyperloop kör mellan fasta punkter och att det därmed behövs lastbilar vid ändpunkterna, vilket ska negera eventuella tidsvinster. Jämfört med till exempel flygfrakt så ska ett Hyperloop-system vara mycket mindre flexibelt, hävdar kritikerna.
Detta hindrar dock inte Hyperloop-företagen att arbeta för system med transport av varor. Hyperloop One ska förutom att samarbeta med DP World även arbeta med flera andra företag i att ta fram förslag där man med hjälp av Hyperloop-system kan avlasta de traditionella transportnäten.
Människor mer tidskänsliga än varor?
Argumenten mot Hyperloop för varor handlar bland annat om att persontransport är mycket mer tidskänsligt än frakten av varor, vilket ofta är sant. Men med digitaliseringen av handeln ser vi ett ökat behov av snabba leveranser, kunden vill sällan vänta flera veckor och bäst är det om man får varorna samma dag.
Hyperloop-konceptet har ännu inte testats i stor skala i verkligheten och det återstår att se om systemet är värt att bygga ut. Men det bör vara minst lika revolutionerande för frakten av varor som av människor, om systemet visar sig fungera väl. Nästan alla exempel på Hyperloop-nätverk med människor nämner även möjligheten till att också förflytta gods, för att utnyttja kapaciteten till fullo. Även om Hyperloop primärt skulle se dagens ljus som ett transportsätt för människor så lär alltså även varor flyga fram i minst tusen kilometer i timmen.
